SEMLOR, SPRÅKET OCH DEN SVENSKA SYNDEN

Älskar ju Språket i P1. Vi lyssnade på ett avsnitt av detta radioprogram i höstas när vi arbetade med språkhistoria. Just nu tar jag många, långa promenader med barnvagn och ser då till att tanka mobilen med poddar och inlästa böcker. Många avsnitt av Språket i P1 har det blivit. Jag vill verkligen tipsa er om att lyssna på några avsnitt. Det är både kul och lärorikt.

Det senaste avsnittet har rubriken: Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så? Där förklarar de vad ordet “hetvägg” kommer ifrån (jag antar att vi var några stycken som häromdagen stoppade ner semlan i varm mjölk). Det visar sig att “vägg” är (som så många svenska ord) inlånat från tyskan , och då i betydelsen “kil”, som något kilformat, t.ex. som kilen av gummi som ofta håller uppe dörren till sal F. Semlorna, eller något man dekorerade dem med, har tydligen varit kilformade förut. Just ordet semla lär också vara inlånat från äldre tyska och är ett ord som används för att beskriva fint, vitt mjöl. Förr i världen var det lyx när man fick använda sitt allra finaste, vitaste mjöl för att baka vetebullar och därför fick lyxprodukten semla ta sitt namn direkt från detta lyxiga mjöl.

hetvc3a4gg

Av Fredrik Tersmeden (= User:FredrikT) – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10724392

PS. För den vetgirige vill jag också rekommendera Bildningspodden som varje vecka lär sina lyssnare om alla möjliga ämnen mellan himmel och jord. I helgen har jag bl.a. lärt mig mycket om häxprocesserna och den svenska synden. DS.

 

THEODOSIUS DEN FÖRSTE

I morgon far vi iväg på lilla OS och tävlar lite. Detta med OS, olympiska spel, är ju en tradition som sträcker sig tillbaka till det antika Grekland, som många av er vet.

Vad inte lika många vet är att de första olympiska spelen ägde rum år 776 före Kristus och sedan rullade stadigt, vart fjärde år, i ungefär tusen år. Vad hände sedan? Jo: Theodosius I (den förste) hände. Han var den siste romerska kejsaren som ensam regerade över hela det stora romerska riket innan det föll sönder. Han styrde skutan mellan 379-395 (då han dog).

Theodosius var en religiös, kristen man som en gång för alla ville göra upp med de gamla grekiska och romerska gudarna, och han hade som mål att bekämpa denna hedendom, som han kallade den. Han införde kristendom som officiell statsreligion i hela Romarriket. Han blev också sugen på att förstöra och utplåna saker som påminde om de falska gudarnas gamla inflytande och började ägna sig åt ikonoklasm – alltså att förstöra religiösa bilder, symboler och momument etc. I samma veva förbjöd Theodosius den förste också de olympiska spelen eftersom han tyckte att de var en hednisk festival som inte skulle uppmuntras.

Dumheter, detta att förstöra och censurera och riva ner! Låt oss nu tänka att när vi i morgon tjongar iväg volleybollen, drar i dragkampsrepen, lägger ett inlägg på FIFA, knepar, knåpar, springer, smashar, tänker, klurar, räknar och ropar så gör vi detta, inte bara för att det är roligt, utan också för att skicka en gliring till den gamla Theodosius i sin grav: “Ha! Kolla här! Vi fortsätter att lekfullt och vänskapligt tävla mot varandra för att vi tycker att det berikar våra liv, trots att du förbjöd det, din gamla tok! Kulturen vann!”

valdes_leal-san_ambrosio_y_el_emperador_teodosio-prado2

På denna tavla av Juan de Valdés Leal så ser vi vår käre Theodosius stå på knä framför ärkebiskopen av Milano: Ambrosius. Theodosius hade gjort sig skyldig till en stor massaker i Thessaloniki (om jag översätter det spanska ordet rätt), men här förlåter ärkebiskopen honom för den och ger honom dessutom tillgång till delar av katedralen i Milano som Theodosius tidigare inte fått tillträde till.

REALISMEN

I Svenska 2-3 har vi nu återvänt till litteraturhistorien och börjat arbeta med 1800-talets realism. En PP-presentation finns att ladda ner under “ladda ner”. Ett kompendium dyker upp snarast (filar på det sista just nu).

defensa_del_pc3balpito_de_de_san_agustc3adn

César Alvarez Dumont – Defensa del púlpito de de San Augustín (1880).

HÄR VAR DET FOLKTEATERN!

Mycket Folkteatern nu!

För några veckor sedan fick vi besök av skådespelare och producent från föreställningen Som du. Som dom. Som jag. Föreställningen spelades också i Baldur, och många av oss gick med sina fribiljetter och såg den.

Idag får klassen i Sv2-3 besök av Folkteatern. De kommer och jobbar med oss utifrån en kommande föreställning som de sätter upp: Landet Inuti. En pjäs om identitet och landsbygd, bland annat.

Ytterligare en pjäs – Att komma till ön med skatten är inget äventyrska spelas i Baldursalen. Då i form av ett genrep (den sista repetitionen innan premiären). Även till denna föreställning får vi gratisbiljetter. Genrepet sker i Baldur fredag 10 feb, kl. 17.30. Säg till mig så får ni biljetter!

forest_theater

By smatprt – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5157506

 

OBS: OBS!

Hej alla!

Tipsen om essäer fortsätter:

Om man vill lära sig nytt, få gamla åsikter och fördomar utmanade, upptäcka nya saker och ge sig in i ämnen man inte kan så mycket om (och det vill man ju), och dessutom tycker att detta med essäer verkar vara ett bra sätt att göra det på (och det är det ju), så kan man också lyssna på essäer i radioprogrammet OBS. Essäerna i OBS är en del av programmet P1 KULTUR och de kan handla om allt mellan himmel och jord. Tips, tips!

Ordet kultur kommer för övrigt från latinets cultura som betyder ungefär: odla. Kultur är alltså ett slags odlande. Något som planteras och växer, som vattnas, gödslas, ansas, förädlas och växer sig större, tätare och allt rikare. Att ta del av kultur, oavsett vilket slags kultur, är att odla sig själv. Att inte ta del av kultur innebär ett slags vissnande, uttorkande. Vilken tur att vi skriver essäer!

note-763924_1920

UNDER STRECKET

I Svenska 2-3 arbetar vi nu för fullt med att skriva essäer. Essäer kan man hitta lite varstans: det ges ut essäsamlingar, essäer publiceras i tidningar och tidskrifter etc.

Svenska Dagbladet har en stående punkt som på flera sätt påminner om en essä. De kallar den texttypen för “under strecket“. Det är lite längre texter som skrivs av sakkunniga inom olika ämnen. Understreckarna kan handla om allt ifrån en av datorspelsbranschens mest innovativa kreatörer till om Donald Trumps tillträde som president innebär att den amerikanska storhetstiden, och Amerikas århundrade går mot sitt slut.

Det är mycket intressant läsning och kan dessutom vara god inspiration för essäskrivande.

Trevlig helg!

michel_de_montaigne_1

Här är Montaigne! Han lär ha varit essäns uppfinnare. Bra gjort!