SVENSKA 1: KÄLLKRITIK

I Svenska 1 har klassen nu börjat att arbeta med sina uppsatser i källkritik. Er uppgift är att välja en tryckt källa och att genomföra en granskning av den med hjälp av de verktyg vi tittat på under momentet.

Ett förslag till disposition har dykt upp:

  1. INLEDNING. Berätta vad du ska göra i texten. Väck läsarens intresse. Använd gärna trattmetoden om du minns den. Kan vi lita på källan? Är den trovärdig?
  2. GRANSKNING. Här kan du använda dig av följande verktyg:
  • Äkthet
  • Närhet i tid
  • Beroende
  • Tendens/motiv
  • Finns källor?
  • Logos? Pathos?

3. AVSLUTNING. Summera texten, och knyt an till inledningens fråga. Är källan trovärdig? Inte? Sammanfatta kort dess fördelar och nackdelar.

Vi arbetar på lektioner och arbetspass hela denna vecka, och ni har också lovet på er att avsluta arbetet. Deadline alltså 7/11. Lämna hemskt gärna in er text digitalt, via mail.

Jag är inte ensam om att tycka att källkritik är viktigt. I en debattartikel skriven av ledaren för ett av landets största lärarfack står det så här:

Källkritik och kritiskt tänkande är en alltför viktig del av elevernas utveckling som medborgare i ett demokratiskt samhälle för att komma på undantag i brist på resurser eller kunskap. Undervisningen, oavsett skolämne, kan bidra till att försvara eleverna mot propaganda, falska fakta och information som är avsedd att vilseleda.

Utan detta är eleverna öppet mål för eventuella mörka och fientliga krafter som syftar till att destabilisera vårt samhälle. Är det så vi vill ha det?

papercut_zine_library_cambridgema_2006-02_1

By Rhododendrites – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26864063

 

SMARTARE AV ATT INTE LÄSA?

Klicka här:

Forskare: Människor som inte läser böcker är smartare.

Delat artikeln på sociala medier? Läste du hela först? Har du redan klickat på länken hoppas jag att du har läst artikeln och förstått att rubriken är ett pedagogiskt lurendrejeri.

Artikeln i Göteborgsposten lurar medvetet sina läsare i rubriken och ingressen, för att sedan berätta att det givetvis inte finns någon forskning som säger att man blir smartare om man inte läser. Tvärtom finns det forskning som visar att 59% av alla artiklar som delas på sociala medier har delats utan att ha blivit lästa först. Vi delar och kommenterar bara baserat på vad som står i rubriken och ingressen. 59% av internetanvändarna orkar inte ens läsa hela nyheten.

Därför är det lite ironiskt att jag här sammanfattar artikeln. Den tar nämligen upp att vi på internet skapar vår åsikt baserat på en summering – eller en summering av en summering. Vi orkar inte läsa hela, långa texter!

T.ex. var den näst mest delade artikel ni Sverige förra veckan en fejkad artikel om Bob Dylan.

Detta är skrämmande och hårresande, tycker jag. Det är också en källkritisk katastrof. Vi kan bättre än så. För visst vet egentligen de flesta av oss att de flesta frågor alltid är mer komplicerade än vad vi tror, och att det egentligen är ganska korkat att dela något eller tycka till om något som man inte ens läst färdigt? Så här avslutar artikelförfattaren:

Ansvaret är alltså ditt och mitt. Det är våra delningar som skapar trafiken till artiklar, det är vi som skapar virala succéer, det är vi som inte läser och det är vi som behöver lära oss att göra annorlunda.

Det vet du om du har läst ända hit. Vilket enligt statistiken bara 41 procent har gjort.

Resten tror fortfarande att de blir smartare om de aldrig läser en bok. Eller klickar på en länk.

social_media_revolution

By Mentionablehonor – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10827224

 

GENERATIONSKROCK?

I Dagens Nyheter pågår en intressant debatt som de kallar för “Generationskrock”. Det finns ju en massa uppfattningar/myter om hur olika generationer “är”: 40-talisterna är si och så, 90-talisterna är si och så… rätt tröttsamt tycker jag.

Samtidigt är debatten som sagt intressant. Idag skriver t.ex. Niklas Wahllöf en text till 90-talisternas försvar: Sluta gnälla över den unga generation som fått ärva våra förluster. Bland annat skriver han så här:

Om alls ”generationer” ska ställas mot varandra är det vi medelålders och uppåt som bör böja nacken i ödmjukhet. Vi som har skapat den rivningstomt till vuxenliv som våra barn nu ska navigera i. Den som bygger på pengar som de aldrig kan få då fasta jobb är svåra att skaffa, och därmed inte en stadig bostad. Samtidigt som vi tycker att de unga berövar oss allt.

Detta är till viss del en replik på ett inlägg från TV-programledaren Marianne Rundström. Rundström menar att äldres kunskaper och erfarenheter kastas bort när de tvingas ut i pension. Hur ska det gå när yngre generationer skall ta över?

För visst blir vi allt äldre och allt fler. Redan 2012 kunde man läsa detta på Sveriges Radios hemsida:

Befolkningsstrukturen kommer att förändras. Andelen äldre ökar, medan till exempel andelen yrkesaktiva minskar. Något som skulle kunna bli en utmaning, med tanke på att det då finns färre personer som kan jobba med att vårda de äldre. Men Lena Lundkvist menar att det inte är säkert att det blir ett problem.

– Ifall det är ett problem att det blir många gamla är inte min sak att säga. Men samtidigt, när man blir äldre nu så är man ju också friskare än vad man var förr i tiden. Jag tror ju personligen att pensionsåldern kommer höjas till exempel, för att få ekvationen att gå ihop.

Befolkningen i Sverige förväntas alltså bli äldre i framtiden. Av de som föds idag kommer hälften av kvinnorna leva vid 94 års ålder, och hälften av männen kommer leva vid 92 års ålder. Antalet hundraåringar kommer också öka väldigt kraftigt.

Vad tror ni? Kommer pensionsåldern att öka? Tycker ni att det är en bra idé? Hur ska vi lösa den framtida befolkningsstrukturen?

sweden-demography

Kurva över befolkningsantalet i Sverige. CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=18408

 

SVENSKA 2-3: MEDELTIDEN

I Svenska 2-3 sysslar vi med litteraturhistoria. Vi har arbetat med antiken under några veckor, och övergår nu till medeltiden. Föreläsningarna börjar på måndag nästa vecka och då lägger jag också upp PP:n för momentet.

Lektionen i morgon, fredag, kommer att ledas av Johan Blückert som är lärare på musiklinjen. Hans lektion handlar om hur musiken lät och spelades under antiken och medeltiden. Vi håller till i aulan, tillsammans med den andra gruppen som läser svenska 2-3.

I onsdags såg vi en film som heter Myten om medeltiden, ett avsnitt ur en serie som heter Arkeologerna. Det är rätt vanligt att medeltiden beskrivs som en mycket mörk och dyster tid då bara elände ägde rum, och det är ju inte riktigt en rättvis bild.  Längre fram ska vi se ytterligare ett avsnitt som handlar om vikingatiden här i norden.

cleric-knight-workman

STUMFILMENS GULDÅLDER

I filmkunskapen har vi nu börjat arbeta med perioden mellan 1920-1927. Den kan sägas vara stumfilmens storhetstid. Vi har inlett föreläsning om perioden och ska på fredag se en film i sin helhet: Moderna Tider av Charlie Chaplin (1936). Filmen är ju gjord på trettiotalet (och innehåller faktiskt en smula synkroniserat ljud om jag minns rätt) men den får för oss representera Chaplins storhet under stumfilmsperioden.

Material för momentet kan laddas ner under den fliken.

film_set_of_barbed_wire_1927

By Chelb – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=42907218

BOB DYLAN

… och (chocken har inte lagt sig över litteraturvärlden ännu) priset gick till Bob Dylan. Det är första gången nobelpriset i litteratur delas ut till en popmusiker. Vissa är upprörda över detta och tycker att priset borde gå till “riktig” litteratur. Andra tycker att det är mycket välförtjänt, att Dylan under ett halv sekel har kapslat in det amerikanska livet och utvecklingen i sin musik och sin lyrik. Han har jämförts med den amerikanske diktaren Walt Whitman förut. Ni som nyligen har läst om den grekiska antiken i Svenska 2-3 kanske också tänker på Sapfo, den gåtfulla poeten vars dikter framfördes till lyra. Poesin har ju i sitt ursprung varit sammanbunden med musiken.

Låt oss undersöka: Den arga, domedagsliknade visionen i A hard rain’s a gonna fall:

NOBELPRISET I LITTERATUR

Idag tillkännages årets nobelpristagare i litteratur. Idag tillkännagavs också att den tidigare nobelpristagaren och författaren Dario Fo har avlidit.

Jag är kluven till nobelpriset i litteratur. Visst är det roligt att ett par dagar om året uppleva att så mycket av världens fokus hamnar på litteratur och läsande (för det är en stor världshändelse). Samtidigt är idén att “tävla” i litteratur absurd. Ändå kan jag tycka att det finns något stärkande i att dela ut priser till bra prestationer ibland, även fast det är omöjligt att säga vilken prestation som var absolut bäst.

Som vanligt hoppas jag på den amerikanska författaren Cormac McCarthy. Som vanligt kommer priset inte att gå till honom. Vissa stör sig på att nobelpristagarna ofta är så okända för många människor. Det förstår jag inte riktigt. Det är väl underbart att kunniga människor ger en tips och pekar på saker man inte tidigare visste? Gillar man litteratur är nobelpriset bra, endast av denna anledning, tänker jag.

I vårt bibliotek kan man idag följa live-tv på hur pristagaren tillkännages av Svenska akademiens ständige sekreterare Sara Danius.

Jag förärar den bortgångne Dario Fo en bild.

dario_fo

Av Michael Edwards – Flickr.com, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1659549

SVENSKA 1: KÄLLKRITIK – KORT SAMMANFATTNING

Förra veckan arbetade ni i Svenska 1 med att kort sammanfatta grunderna i vårt arbete med källkritik. Några var frånvarande och kan behöva se de korta sammanfattningarna, så jag lägger upp dem här. Vi såg också två filmer som jag också länkar till här nedanför.

“En källa: Någon eller någon som förser dig med information. Ex: bok, tidning, Tv-program, vänner, familj, sociala medier

Källkritik: Är att granska dessa källor. Att kritisera dem och bedöma dem: kan vi lita på denna källa?

En originalkälla: Är den första källan. Ursprunget till informationen. MEST PÅLITLIG

En sekundärkälla: Skriver om informationen i originalkällan. MINDRE PÅLITLIG. Ofta nödvändig ändå.

Några bra sätt att granska en wikipediaartikel på:

*Titta på historiken och diskussionsforumet. Verkar många tycka olika och bråka om artikeln så finns skäl att vara misstänksam (men det kan också vara ett problem om ingen ifrågasätter innehållet).

* Titta också på om artikeln innehåller källhänvisningar. Om det saknas källor är artikeln inte särskilt pålitlig för då kan vi inte granska källorna källkritiskt.

Hur förhåller sig våra hjärnor till ny fakta?: Några studier tyder på detta: Om den nya informationen stärker oss i våra åsikter mår vi bättre, om den nya informationen ifrågasätter våra åsikter så mår vi sämre. Hjärnan vill alltså göra oss mer onyanserade. Vi behöver bråka med vår hjärna och ifrågasätta våra åsikter!

Viktiga källkritiska skillnader mellan traditionell media (t.ex. en dagstidning) och t.ex. bloggar:

Tidning: Måste vara mer objektiv, utbildad, erfaren, har större resurser, kontakter. Ej anonyma! Ansvariga utgivare finns. Kan granskas av t.ex. Granskningsnämnden.

Blogg: Kan vara anonym. Ofta personligt, subjektivt och vinklat. Ej ansvarig utgivare. Behöver ej granskas.”

Det nya hotet är en fejkad/oäkta film från Statens Medieråd som har producerats för att visa hur  effektivt man kan skapa känslor och ljuga. Se den, men se också filmen där de förklarar hur de har gjort – det är då man lär sig.

Det nya hotet.

Det nya hotet – så gjordes filmen.

Idag har vi jobbat med det första av fyra kriterier man ofta använder sig av vid källkritisk granskning: ÄKTHET. Vi avslutade med att se hur Viralgranskaren granskar en källa och upptäcker att den är oäkta: HÄR:

 

 

KREATIVT PROJEKT, ÄTSTÖRNINGAR OCH MATPOLITIK

En nyhet detta år på folkhögskolan är det kreativa projektet. Det är ett projekt om ett valfritt ämne som eleverna driver under läsåret. Det kan handla om allt mellan himmel och jord, allt från restaurering av möbler till fotografi och historiska fördjupningar. Någon ska koreografera en dans. En annan ska skriva dikter. Flera ska publicera sitt arbete i bloggform.

Ni kommer att få en hel del tillfällen schemalagda för detta under läsåret, men tanken är också att ni ska använda arbetspass och eventuella inställda lektioner för att föra projektet framåt.

I maj presenterar ni ert projekt på något sätt. Det kommer att se helt olika ut beroende på vad ni arbetat med.

En elev, Julia, har redan fått upp tempot ordentligt. Hon ska under året arbeta med en blogg om kroppsideal, psykisk hälsa/ohälsa och ätstörningar etc. Bloggformatet är tacksamt, och ett slags förlängt, fragmentiserat essäformat eftersom man där kan sprida vedertagen kunskap men också diskutera frågor på ett personligt och subjektivt sätt. Det gör Julia. Läs hennes blogg – #fuckideal – här.

Ytterligare något läsvärt om ätstörningar: Michael Pollan är professor i miljö- och vetenskapsjournalistik. I artikeln Hela världen har en ätstörning presenterar han skarp kritik mot vår matkonsumtion. Pollan har skrivit flera bästsäljande böcker om industriellt framställd mat, stora multinationella matföretag och hur de påverkar vår hälsa. Han har blivit känd som en skarp kritiker mot hur vi konsumerar industriellt framställd mat. Vi kan odla mat som räcker till alla och är mer hälsosam, menar han, men istället överproducerar vi onyttiga varor, slänger enorma mängder och kör slut på jorden.

Puckat.

peanut_butter2c_the_binges

By Maria Raquel Cochez – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30624423