SVAR FRÅN SPRÅKFORSKARNA!

Klassen i Svenska 2-3 skickade för någon vecka sedan några frågor till f.d. Språkrådet som nu heter Institutet för språk och folkminnen. Häromdagen fick jag detta mycket fina svar:

Hej Petrus!

 

Nu har jag haft tid att utreda din fråga vidare, så här kommer nu äntligen ett svar till dina elever!

 

Jag börjar med de två ord i listan som inte är dialekt utan slang:

 

Röta = tur – står med i Norstedts svenska slangordbok och Stockholmsslang – båda av Ulla-Britt Kotsinas. Ordet är utbrett i hela Sverige idag, men troligen började det användas i Stockholm. Exempel ur boken Stockholmsslang: ”vicken röta” 1946, ”en jävla röta” 1953, ”ja hade en jäla röta häromdan” 1961.

 

Flax = tur – står med i  Svenska akademiens ordlista som ”vardagligt” och är också utbrett i hela landet. Står dessutom med i de båda slangordböckerna och i Stockholmsslang är första exemplet redan från 1883: ”hvad den här fågelhandlaren har haft flax” och ett annat exempel från 1916: ”han skulle bara velat ha riktig dunderflax en gång”.

 

Det finns två ord och uttryck till i listan som inte är dialekt:

 

Tack-o-tack = förstärkt tack. Detta uttryck hittar jag ingen information om men såväl jag själv som mina två kollegor som jag kollade med känner igen uttrycket och uppfattar det som lite äldre svenska. Kanske har det levt kvar och används mer aktivt i delar av landet, som bl.a. hos er i Hälsingland. Jag själv kommer från Öland och min småländska farmor använde alltid tack-o-tack istället för ”varsågod” när vi tackade för maten. Det är ju inte ovanligt här i Sverige (vilket utlänningar ofta reagerar på och tycker är konstigt) att vi besvarar ett tack med att tacka själva. Jag gjorde det alldeles nyss själv på telefon. J Och i mataffären är det mycket vanligt att både kunden och kassörskan tackar fram och tillbaka.

 

Användandet av ”hon” i exemplet: Jag åkte hem till hon igår. Detta är inte heller dialekt utan talspråkligt. Det används inte bara i Hälsingland utan också på många andra platser (även om det inte är överallt, på vissa håll används istället ”jag åkte hem te na” av den gamla ackusativa formen ”hana”). Detta är typiskt ”ungdomsspråk” eller ”slarvigt språk” som många reagerar starkt på. Det är i själva verket ett exempel på att språk ofta utvecklas mot färre och färre böjningsformer. I fornsvenskan fanns många fler böjningsändelser än i dagens svenska och i framtiden kanske även formerna ”honom” och ”henne” försvinner ur språket och ”han” och ”hon” tar över i alla positioner.

 

Övriga ord i dina elevers lista är typiska för dialekterna i Hälsingland, även om de även kan finnas på annat håll. Ocken, hänne, dänne, hittänä och dittänä har min kollega Annika Karlholm undersökt i sitt arbete med Svenskt dialektlexikon som är under utarbetande här på Dialekt- och folkminnesarkivet. Jag har fått följande uppgifter av henne:

 

Ocken

Ocken av  hocken ’vem; vilken’ som kommer av fornsvenska holkin,  som egentligen är fornsvenska holikin,  bildat till fornsvenska och äldre svenska ho ’vem’ + lik (adjektiv) + –in (ändelse): ho + lik + in.

Fornsvenska och äldre svenska ho av urgermanska hwa , som i sin tur har rötter i indoeuropeiska *kuod- (sanskrit kad).

Standardsvenska ”vem”  är egentligen dativformen av det äldre ordet ho ’vem’. ”Vem” är en kvarleva från den tid då vi använde kasus som grammatikböjning.

 

Hänne och dänne Hänne är dialektuttal av adverbet härna bildat av här + na (suffix)

Dänne är dialektuttal av adverbet därna bildat av där + na (suffix)

 

na– är ett gammalt urgermanskt suffix med vilket man bildar substantiv eller adjektiv (adverb), t.ex. gärna (ger + na; bildat till fornsvenska giri ’begär’). Detta -na-  är besläktat med nu.

 

Adverbet därna ’just där, på det stället, därborta’ är vanligtvis mer direkt utpekande (deiktisk) än där.

Därna (med olika uttal naturligtvis) är välbelagt och finns från Öland, Småland, Östergötland i söder, via Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna och Uppland, genom hela Norrland ända upp till Norrbotten.

 

Adverbet härna ’just här, på det stället, härborta’ är vanligtvis mer direkt utpekande (deiktisk) än här.

Utbredningen för härna är i stort sett densamme som för därna nämligen: Öland, Småland, Östergötland, via Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna och Uppland, genom hela Norrland ända upp till Norrbotten.

 

Hittänä och dittänä Hittänä ’hit’ är dialektuttal av adverbet hit-härna. Detta adverb finns belagt i traditionell dialekt (mål ) i Värmland, Uppland, Dalarna och i Norrland. Dôm va ända hittene, de var ända hit (Hälsingland).

Dittänä ’dit’ är dialektuttal av adverbet dit-därna. Detta adverb finns belagt i traditionell dialekt (mål) i Svealand och i Norrland. Ôm du går dittene borst ôm storsten hitter du mytje bär, om du går dit bortom den stora stenen hittar du mycket bär (Hälsingland).

Slutligen har vi två ord kvar att ta upp:

 

Örschker – Det är typiskt för dialekterna i Hälsingland att skjuta in ett s i ljudkombinationerna –rt- och –rk-. Orkar blir alltså örsker, bark blir barsk (uttal egentligen ju inte rsk utan schk) , svart blir svarst eller sorst, bort blir borst (se exempelmeningen ovan i dittänä) (rst uttalas scht). Det finns även i dialekter i intilliggande landskap men då det inte är utrett har jag inte möjlighet att gå igenom materialet för att undersöka det mer noggrant.

 

Sanne – antingen sammansättning av så+na eller så+därna (se suffixet na och adverbet därna ovan!) Annika Karlholm och Eva Thelin som arbetar fram Svenskt dialektlexikon har ännu inte kommit till detta ord, så jag kan inte i nuläget säga så mycket mer om det. I våra arkivsamlingar ser jag att det är vanligt förekommande i Hälsingland, men jag såg också belägg från bl.a. Härjedalen, så det finns även i dialekter i intilliggande landskap. Några olika varianter på uttalet i våra dialektsamlingar är: sånne, sån, sanö och betydelserna anges som ’på sådant sätt’, ’sålunda’, ’så där’, ’på detta vis’.

 

Jag hoppas att du och dina elever blir nöjda med svaret!

Med vänliga hälsningar

Lovisa

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s