NIO ÅRS FÄNGELSE FÖR FÖRSTÖRD KULTUR

Staden Timbuktu i Mali är bland annat känd för sina mausoleer. Staden är listad som ett världsarv. Historiskt sett har Timbuktu, med mausoleerna (som är gravbyggnader), varit en mycket viktig handelsplats för området kring Sahara, och har också varit en viktig plats för Islam i norra Afrika. Timbuktu är fortfarande idag en viktig pilgrimsort och en plats dit många vallfärdar för att bl.a. besöka mausoleer och moskéer.

Därför blev många människor världen över upprörda och bestörta när en jihadistgrupp, med order från ledaren Ahmad al-Faqi al-Mahli, förstörde delar av staden under en attack 2012. Många mausoleer och en moské förstördes.

Nu rapporterar bl.a. tidningen Sydsvenskan att domen mot al-Mahli har fallit. Denna rättegång har följts av många världen över, och al-Mahli har också bett det maliska folket om förlåtelse. Han döms till nio års fängelse. Han är den förste att dömas för krigsbrott för att ha förstört ett kulturarv.

Just nu försöker man återuppbygga delar av det som förstördes av jihadisterna, rapporterar UNESCO. Religiösa ledare i Timbuktu har också arrangerat en gammal ceremoni, där man läst Koranverser och ägnat sig åt riter som tar avstånd från våldsam extremism och religiös fundamentalism. Man ville också fira återuppbyggnaden av mausoleerna. Representanter från UNESCO, EU, Malis politiska styre och ledande familjer i Timbuktu deltog också.

Förstörandet av konst, kultur och fornminnen upprör många världen över. Vi känner igen detta från andra platser. T.ex. när talibanerna förstörde de antika buddhastayerna i Bamiyandalen, eller när IS sprängde stora delar av världsarvsstaden Palmyra.

Det är inte märkligt att det upprör, tänker jag. Att förstöra människors och kulturers fornminnen är att angripa deras historia och identitet. Diktatorer och tyranner som genom historien velat hjärntvätta en befolkning har gärna bränt böcker och konst och därmed begränsat människors möjligheter till perspektiv, men att förstöra antika platser och reliker är att gå ett steg längre: då försöker man också förinta de historiska bevis som finns på att en annan värld är möjlig. Det har hänt förr, även det.

Ikonoklasm är att medvetet förstöra religiösa symboler, och det är en gammal företeelse som t.ex. talibanerna envisas med att fortsätta användas sig av. Under Stalins styre i Sovjetunionen förstördes också miljontals ikoner, och t.ex. den berömda Kristus Frälsarens Katedral i Moskva. Läs mer om det och annat här.

Här ser vi en buddhastaty i Bamiyandalen, före och efter talibanerna:

taller_buddha_of_bamiyan_before_and_after_destruction

Av Buddha_Bamiyan_1963.jpg: UNESCO/A Lezine;Tsui at de.wikipedia.  Later version(s) were uploaded by Liberal Freemason at de.wikipedia.  Buddhas_of_Bamiyan4.jpg: Carl Montgomery derivative work: Zaccarias (Diskussion) (Buddha_Bamiyan_1963.jpg Buddhas_of_Bamiyan4.jpg) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)%5D, från Wikimedia Commons

Här ser vi Sankoremoskén i Timbuktu.

timbuktu_mosque_sankore

By Senani P at English Wikipedia, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1831543

ASLI ERDOGAN

I morse, på morgonsamlingen, läste jag upp delar ur en intervju med den turkiska journalisten Asli Erdogan för er. Hon sitter i fängelse i Turkiet och menar att hon är fängslad på grund av politiska skäl: att sittande styre i Turkiet vill tysta hennes kritik.

Det är ingen nyhet att det råder censur i Turkiet. För fem år sedan skrev Svenska Dagbladet t.ex. så här. För två år sedan varnade tidningen Journalisten att censuren i Turkiet nu är värre än i Kina.

I Svenska 1 arbetar vi nu med källkritik (material finns under “ladda ner”) och i Svenska 2-3 avslutar vi ett arbete om språkhistoria och språksociologi. Vi har i båda klasserna haft anledning att flera gånger diskutera censur och hur det kan påverka ett samhälle.

Jag vill här och nu bara citera Asli Erdogan – hon uttrycker det så vackert sorgset:

Varje gång en tidning eller journalist tystas ned kränks folkets möjligheter att få nyheter, varje gång en akademiker hotas hindrar man vetenskaplig och kritisk tankeverksamhet. När advokater arresteras hotas samhällets rätt att försvara sig. Alla dessa individer fängslas för att de artikulerar världens naturligaste önskemål, freden; för att de ifrågasätter statens officiella historia, uppmanar staten att respektera allmänna mänskliga rättigheter, ja till och med sina egna lagar. Kortfattat: det som utsätts för en rättsvidrig avrättning är SAMVETET.

Här en bild från en manifestation för att protestera mot att Erdogan är fängslad. En aktivist håller upp hennes fotografi.

manifestacja_krakowie_w_obronie_aslc4b1_erdoc49fan_i_tureckich_wic499c5banic3b3w_politycznych_06

Av Konto na chwilę (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)%5D, via Wikimedia Commons

 

NY DESIGN: BÄTTRE FUNKTION

Sådär ja. Nu tycker jag att det hela ser bättre ut. Det är också en mycket smidigare sida att använda för er. Via menyn här ovan väljer man antingen att läsa blogginläggen eller att besöka nedladdningssidan.

Värt att notera: Under “ladda ner” kan man ladda ner det grundläggande kursmaterialet: kompendium, powerpoint-presentationer, dokument etc. Men vi ser ju också filmer på lektioner, vi besöker hemsidor, och hittar värdefullt material i böcker, i våra minnen, på gatan etc. Allt vi stöter på läggs inte upp under “ladda ner”. Det blir för stökigt. Snarare blir det i blogginläggen som jag delar med mig av dessa ting.

Jag identifierar mig med varelsen nedan. Det har tagit onödigt lång tid, och jag har varit långsam, men äntligen fungerar det som det ska och jag känner mig nöjd över att vara framme. Då är det bara att traska vidare. Långsamhetens lov!

bradypus

TRONSPELET

I natt blev Game Of Thrones historiskt när den omtalade och spektakulära serien vann en Emmy som bästa dramserie – det var den 38:e emmystatyetten, och därmed är GoT den mest Emmy-belönade TV-serien genom tiderna.

Serien är ju såklart inte bara kritikerrosad, utan också en gigantisk publiksuccé. Det är lite extra roligt, tycker jag som svensklärare och dramaturg, eftersom Game Of Thrones är så utmanande och annorlunda på så många sätt. Den berättar sofistikerade historier med en mängd karaktärer, och dess dramaturgi leker verkligen med publikens förväntningar. Ena sekunden dör de goda karaktärerna som flugor, andra stunden tycks de överleva det mesta. Det ena avsnittet händer 100 helt omskakade händelser, och sedan händer knappt någonting de följande fem avsnitten.

Vi kommer under filmkunskapen och i Svenska 1 att arbeta med dramaturgi, och titta på olika sätt att bygga upp en historia. Då kommer GoT att vara ett bra ämne för diskussion.

Sedan HBO slog igenom brett med Sex and the City för bra många år sedan har de, tillsammans med andra betalkanaler, verkligen skapat mycket annorlunda TV-drama. De har kunnat berätta utmanande och ocensurerade historier om provokativa ämnen eftersom de är betalkanaler som inte behöver göra som annonsörerna säger. Ofta, tycker jag, är dessa historier mycket dystra vad gäller sensmoral och tematik. Makt, girighet och människans förmåga att så lätt, så lätt låta sig korrumperas genomsyrar då verkligen Game of Thrones. Vi får väl se under de avslutande två säsongerna: kanske kommer vintern som ett moraliskt straff för den förtappade mänskligheten?

dq_grill_and_chill_redmond_oregon_2014

Av Another Believer – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=35075007

 

TILLÄGG: En av flera populära tolkningsmodeller av Game Of Thrones är den klimatkritiska. Alla vet att det finns ett annalkande hot som förr eller senare kommer att hota mänskligheten (vintern, demonerna i norr = klimatförändringarna) och fast mänskligheten är så rik på skönhet, idéer, rikedomar och viljestyrka så är de små korrupta människorna helt upptagna med att lura, bedra och slå ihjäl varandra att de inte lyckas samla sina krafter inför det stora hotet mot dem alla. Om man läser serien på det sättet så blir intrigmakandet bland makthavarna i Westeros en bild av intrigmakandet bland vår tids verkliga makthavare. Vilken tur då att det finns drakar, gudar och gudomliga krafter! Då kan vi förlita oss på att dessa övernaturliga ting räddar oss alla. Eller… är vi bara korkade då?

NY DESIGN PÅ GÅNG

Den här sidan fungerar faktiskt mycket bra. Det är sällan ni elever använder kommentarsfunktionerna, men det är ett ständigt flöde av besökare som tittar förbi, läser, laddar ner material och uppdaterar sig. Det är roligt, tycker jag.

Därför förtjänar sidan att både bli lite snyggare och mer praktisk att använda för er. Idag har jag kastat bort den gamla svartvita bilden (även om det gjorde ont då författaren Flannery O´Connor verkligen inte är någon man ska leka med) till fördel för ett utsnitt ur en tavla av Egon Schiele, en konstnär jag tycker om.

Jag har också börjar mixtra en smula med helt nya upplägg som ska göra det lättare för er att snabbt hitta nedladdningsbart och uppdaterat material istället för att behöva scrolla genom mängder av inlägg, som i dagsläget. Återkommer snart – jobbar på saken!

 

SVAR FRÅN SPRÅKFORSKARNA!

Klassen i Svenska 2-3 skickade för någon vecka sedan några frågor till f.d. Språkrådet som nu heter Institutet för språk och folkminnen. Häromdagen fick jag detta mycket fina svar:

Hej Petrus!

 

Nu har jag haft tid att utreda din fråga vidare, så här kommer nu äntligen ett svar till dina elever!

 

Jag börjar med de två ord i listan som inte är dialekt utan slang:

 

Röta = tur – står med i Norstedts svenska slangordbok och Stockholmsslang – båda av Ulla-Britt Kotsinas. Ordet är utbrett i hela Sverige idag, men troligen började det användas i Stockholm. Exempel ur boken Stockholmsslang: ”vicken röta” 1946, ”en jävla röta” 1953, ”ja hade en jäla röta häromdan” 1961.

 

Flax = tur – står med i  Svenska akademiens ordlista som ”vardagligt” och är också utbrett i hela landet. Står dessutom med i de båda slangordböckerna och i Stockholmsslang är första exemplet redan från 1883: ”hvad den här fågelhandlaren har haft flax” och ett annat exempel från 1916: ”han skulle bara velat ha riktig dunderflax en gång”.

 

Det finns två ord och uttryck till i listan som inte är dialekt:

 

Tack-o-tack = förstärkt tack. Detta uttryck hittar jag ingen information om men såväl jag själv som mina två kollegor som jag kollade med känner igen uttrycket och uppfattar det som lite äldre svenska. Kanske har det levt kvar och används mer aktivt i delar av landet, som bl.a. hos er i Hälsingland. Jag själv kommer från Öland och min småländska farmor använde alltid tack-o-tack istället för ”varsågod” när vi tackade för maten. Det är ju inte ovanligt här i Sverige (vilket utlänningar ofta reagerar på och tycker är konstigt) att vi besvarar ett tack med att tacka själva. Jag gjorde det alldeles nyss själv på telefon. J Och i mataffären är det mycket vanligt att både kunden och kassörskan tackar fram och tillbaka.

 

Användandet av ”hon” i exemplet: Jag åkte hem till hon igår. Detta är inte heller dialekt utan talspråkligt. Det används inte bara i Hälsingland utan också på många andra platser (även om det inte är överallt, på vissa håll används istället ”jag åkte hem te na” av den gamla ackusativa formen ”hana”). Detta är typiskt ”ungdomsspråk” eller ”slarvigt språk” som många reagerar starkt på. Det är i själva verket ett exempel på att språk ofta utvecklas mot färre och färre böjningsformer. I fornsvenskan fanns många fler böjningsändelser än i dagens svenska och i framtiden kanske även formerna ”honom” och ”henne” försvinner ur språket och ”han” och ”hon” tar över i alla positioner.

 

Övriga ord i dina elevers lista är typiska för dialekterna i Hälsingland, även om de även kan finnas på annat håll. Ocken, hänne, dänne, hittänä och dittänä har min kollega Annika Karlholm undersökt i sitt arbete med Svenskt dialektlexikon som är under utarbetande här på Dialekt- och folkminnesarkivet. Jag har fått följande uppgifter av henne:

 

Ocken

Ocken av  hocken ’vem; vilken’ som kommer av fornsvenska holkin,  som egentligen är fornsvenska holikin,  bildat till fornsvenska och äldre svenska ho ’vem’ + lik (adjektiv) + –in (ändelse): ho + lik + in.

Fornsvenska och äldre svenska ho av urgermanska hwa , som i sin tur har rötter i indoeuropeiska *kuod- (sanskrit kad).

Standardsvenska ”vem”  är egentligen dativformen av det äldre ordet ho ’vem’. ”Vem” är en kvarleva från den tid då vi använde kasus som grammatikböjning.

 

Hänne och dänne Hänne är dialektuttal av adverbet härna bildat av här + na (suffix)

Dänne är dialektuttal av adverbet därna bildat av där + na (suffix)

 

na– är ett gammalt urgermanskt suffix med vilket man bildar substantiv eller adjektiv (adverb), t.ex. gärna (ger + na; bildat till fornsvenska giri ’begär’). Detta -na-  är besläktat med nu.

 

Adverbet därna ’just där, på det stället, därborta’ är vanligtvis mer direkt utpekande (deiktisk) än där.

Därna (med olika uttal naturligtvis) är välbelagt och finns från Öland, Småland, Östergötland i söder, via Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna och Uppland, genom hela Norrland ända upp till Norrbotten.

 

Adverbet härna ’just här, på det stället, härborta’ är vanligtvis mer direkt utpekande (deiktisk) än här.

Utbredningen för härna är i stort sett densamme som för därna nämligen: Öland, Småland, Östergötland, via Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna och Uppland, genom hela Norrland ända upp till Norrbotten.

 

Hittänä och dittänä Hittänä ’hit’ är dialektuttal av adverbet hit-härna. Detta adverb finns belagt i traditionell dialekt (mål ) i Värmland, Uppland, Dalarna och i Norrland. Dôm va ända hittene, de var ända hit (Hälsingland).

Dittänä ’dit’ är dialektuttal av adverbet dit-därna. Detta adverb finns belagt i traditionell dialekt (mål) i Svealand och i Norrland. Ôm du går dittene borst ôm storsten hitter du mytje bär, om du går dit bortom den stora stenen hittar du mycket bär (Hälsingland).

Slutligen har vi två ord kvar att ta upp:

 

Örschker – Det är typiskt för dialekterna i Hälsingland att skjuta in ett s i ljudkombinationerna –rt- och –rk-. Orkar blir alltså örsker, bark blir barsk (uttal egentligen ju inte rsk utan schk) , svart blir svarst eller sorst, bort blir borst (se exempelmeningen ovan i dittänä) (rst uttalas scht). Det finns även i dialekter i intilliggande landskap men då det inte är utrett har jag inte möjlighet att gå igenom materialet för att undersöka det mer noggrant.

 

Sanne – antingen sammansättning av så+na eller så+därna (se suffixet na och adverbet därna ovan!) Annika Karlholm och Eva Thelin som arbetar fram Svenskt dialektlexikon har ännu inte kommit till detta ord, så jag kan inte i nuläget säga så mycket mer om det. I våra arkivsamlingar ser jag att det är vanligt förekommande i Hälsingland, men jag såg också belägg från bl.a. Härjedalen, så det finns även i dialekter i intilliggande landskap. Några olika varianter på uttalet i våra dialektsamlingar är: sånne, sån, sanö och betydelserna anges som ’på sådant sätt’, ’sålunda’, ’så där’, ’på detta vis’.

 

Jag hoppas att du och dina elever blir nöjda med svaret!

Med vänliga hälsningar

Lovisa

 

ATT SKRIVA ÄR ETT HANTVERK

I Svenska 1 har vi börjat att arbeta med lite grunder för att skriva texter. Vi har pratat om hur man kan planera sitt arbete och börjat titta på grundläggande språkriktighet.

Föreläsningarna utgår från en PP ni kan ladda ner här:

att-skriva-ar-ett-hantverk1.

Ni kommer nu att arbeta med några övningar inom ordförråd och grammatik. Övningar som kommer att göra era texter mer varierade.

marbleworks-1

Det är fler som kan hantverk..

SPRÅKHISTORISKA FÖRDJUPNINGAR

I Svenska 2-3 har vi tittat på några filmer ur serien Världens Språk på UR Skola. Det är en bra serie för att vidga sina vyer och för att ta del av språk från olika hörn av världen.

Dessa två avsnitt har vi hittills sett:

Maktspråk

Globish

Idag börjar klassen att arbeta med sina spådomar om det svenska språkets framtid.

Vi har fått svar från Institutet för språk och folkminnen: två dialektexperter har gett oss utförliga svar på våra frågor om hälsingska ord och uttryck. Dessa får ni ta del av när vi ses på måndag.

map_of_swedish_dialects

FILMKUNSKAP: FILMENS BARNDOM

Kursen i Filmkunskap är igång!

Vi har börjat alltihop med att lära oss om hur filmen uppstod. Vi har talat om gamla uppfinningar, om snurrande skivor, böjliga negativ, Edison och Lumiére. Framför allt har vi talat om att filmens födelse innebär att ett nytt språk har uppstått.

Under dagens lektion skall vi alla prova att göra små kortfilmer med våra mobilkameror. Vi är begränsade till det format som bröderna Lumiéres cinematograf hade:

  • Högst 52 sek
  • Inget synkroniserat ljud
  • Inga klipp (eller max 3)

Nu råkar ju våra mobilkameror vara oändligt mycket bättre kameror än Lumiéres cinematograf, men vi får i alla fall en känsla…

Det finns en påbörjad föreläsning och en PP om filmens barndom. Den hittar ni här:

FILMENS BARNDOM 1895-1910

Chaplin_The_Kid

Stillbild ur The Kid av och med Charlie Chaplin (1921)