SPRÅKHISTORIA OCH SPRÅKSOCIOLOGI

Idag på lektionen i Svenska 2-3 var en stor grupp elever utflugna på konstgalleri med sina klasser i naturkunskap. På svenskan sysslade vi därför med språknörderi (mitt mål är att förvandla er till språknördar som spenderar dagarna på saob.se). Några saker vi gjorde:

Med hjälp av en blogg slog vi hål på myten av Island inte tar in nya låneord utan bara hittar på nya, egna, isländska ord. Vi konstaterade att man på Island förvisso är lite mer språkkonservativa än vi svenskar vad gäller t.ex. stavning, men man tar gärna in engelska låneord på liknande sätt som här i Sverige. Fint är det, tyckte några, när man på Island direktöversätter namn som landet  Montenegro till Svartfjallaland (Monte & Fjall = berg, Negro & Svart = svart).

Vi tittade på olika exempel som visar att folk i allmänhet är mycket intresserade av språk och språkfrågor:

  • SvD:s språkspalt är bara ett exempel på hur de flesta tidningar har språkexperter som både skriver själva och svarar på allmänhetens frågor.
  • Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språkrådet) har en mycket välbesökt sida där de utreder en massa språkfrågor och svarar på allmänhetens bryderier om språk.
  • Vi lyssnade på det omättligt populära radioprogrammet Språket i P1.
  • Vi tittade på några minuter av det omåttligt populära tv-programmet Värsta Språket.

Till Institutet för språk och folkminnen kan man vända sig med sina frågor om språk – och då får man svar av deras språkexperter. Vi funderade kring dialekter och kom fram till att vi vill veta mer om följande språkliga fenomen på hälsingedialekt (jag mailar institutet och återkommer med deras svar):

  • ocken = vilken
  • örschker = orkar
  • tack-o-tack (som ett förstärkt tack)
  • sanne = så där
  • hänne och dänne = här och där
  • hittänä och dittänä = hit och dit
  • Användandet av “hon” i exemplet: Jag åkte hem till hon igår.

Ett litet tips om ni vill språkforska lite hemifrån: Google! Språkforskare använder ofta databaser över tryckta källor för att se hur frekvent ett ord används i en viss betydelse genom historien. Man kan också googla ett uttryck för att se hur vanligt det är på nätet, idag. T.ex. googlade vi “hem till hon” och hittade absolut ingen träff alls. Det är tydligt att det är skillnad på talspråk och skriftspråk. Vi skriver inte som vi talar.

germanic_languages

By Gruna 1 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4886059

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s