SPRÅKHISTORIA OCH SPRÅKSOCIOLOGI

Idag på lektionen i Svenska 2-3 var en stor grupp elever utflugna på konstgalleri med sina klasser i naturkunskap. På svenskan sysslade vi därför med språknörderi (mitt mål är att förvandla er till språknördar som spenderar dagarna på saob.se). Några saker vi gjorde:

Med hjälp av en blogg slog vi hål på myten av Island inte tar in nya låneord utan bara hittar på nya, egna, isländska ord. Vi konstaterade att man på Island förvisso är lite mer språkkonservativa än vi svenskar vad gäller t.ex. stavning, men man tar gärna in engelska låneord på liknande sätt som här i Sverige. Fint är det, tyckte några, när man på Island direktöversätter namn som landet  Montenegro till Svartfjallaland (Monte & Fjall = berg, Negro & Svart = svart).

Vi tittade på olika exempel som visar att folk i allmänhet är mycket intresserade av språk och språkfrågor:

  • SvD:s språkspalt är bara ett exempel på hur de flesta tidningar har språkexperter som både skriver själva och svarar på allmänhetens frågor.
  • Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språkrådet) har en mycket välbesökt sida där de utreder en massa språkfrågor och svarar på allmänhetens bryderier om språk.
  • Vi lyssnade på det omättligt populära radioprogrammet Språket i P1.
  • Vi tittade på några minuter av det omåttligt populära tv-programmet Värsta Språket.

Till Institutet för språk och folkminnen kan man vända sig med sina frågor om språk – och då får man svar av deras språkexperter. Vi funderade kring dialekter och kom fram till att vi vill veta mer om följande språkliga fenomen på hälsingedialekt (jag mailar institutet och återkommer med deras svar):

  • ocken = vilken
  • örschker = orkar
  • tack-o-tack (som ett förstärkt tack)
  • sanne = så där
  • hänne och dänne = här och där
  • hittänä och dittänä = hit och dit
  • Användandet av “hon” i exemplet: Jag åkte hem till hon igår.

Ett litet tips om ni vill språkforska lite hemifrån: Google! Språkforskare använder ofta databaser över tryckta källor för att se hur frekvent ett ord används i en viss betydelse genom historien. Man kan också googla ett uttryck för att se hur vanligt det är på nätet, idag. T.ex. googlade vi “hem till hon” och hittade absolut ingen träff alls. Det är tydligt att det är skillnad på talspråk och skriftspråk. Vi skriver inte som vi talar.

germanic_languages

By Gruna 1 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4886059

SVENSKA 2-3: SPRÅKHISTORIA

I Svenska 2-3 har vi börjat arbeta med språkhistoria. Vi studerar det svenska språkets historia och hur och vad som har förändrat det genom åren. Vi kommer att se filmer, diskutera språkpolitiska frågor och lyfta fram hur brinnande kontroversiella språkfrågor kan vara inom politik och kultur.

Arbetet mynnar ut i att ni skriver en text där ni ska presentera några spådomar: Hur kommer det svenska språket att se ut om 100 år? Vad har förändrats? Med hjälp av fakta ur historien och om dagens språksituation i Sverige och världen skall ni presentera belägg som pekar på att just era spådomar faktiskt är väldigt rimliga och troliga.

Just nu är föreläsningarna i full gång. PP:n och kompendiet hittar ni här:

SPRÅKHISTORIA PP

SPRÅK STATUS MAKT KOMPENDIUM

spådomsmall och begrepp

…och förresten. Ordet “ättebot” togs upp idag, med anledning av ett exempel ur den äldre västgötalagen. Vi spekulerade i huruvida det betyder att man betalar pengar till offrets familj, eller om det innebär blodshämnd. Svaret verkar vara att ättebot var en summa pengar man betalade till offrets anhöriga för att de inte skulle genomföra någon blodshämnd. Så här skriver NE och Wikipedia:

NE

Wikipedia

 

LOKALTIDNINGEN OM MEDIEKRISEN

Jag skulle vilja påstå att den kris som mediebranscherna i allmänhet, och lokaltidningarna i synnerhet, just nu går igenom är en kris vi alla går igenom. Folk läser inte längre tidningen, de betalar i alla fall inte för den. Tidningarna och journalisterna försöker sig på allt möjligt för att få behålla sina läsare. Ibland gör de bort sig.Vad händer om vi i framtiden inte har journalister på plats i våra samhällen? Det är inte svårt att se hur korruption, svindleri, jäv och maktmissbruk kan sprida sig obehindrat och oupptäckt då. Jag själv är också orolig för människors uppfattning av världen och deras relation till fakta. Om man inte tar del av nyheter som skrivits och granskats av välutbildade journalister och redaktörer – varifrån hämtar man då den info som man sedan tar för given som sanning? Lyssnar och litar på grannen? På någon inlevelsefull karaktär på Facebook? Farligt! Den fakta vi tar del av ska kunna granskas.

Det skrivs febrilt om mediekrisen:

Journalisten Linda Hedenljung i Östersund är förbannad på läsarna. Ser de inte att läsarna behöver journalisterna samtidigt som journalisterna behöver läsarna?

Den nu avgående kulturchefen Gunilla Kindstrand är inne på samma linje, men uttrycker sig inte lika indignerat och upprört. Hon beskriver också krisen på ett intressant sätt. Vad beror den på?

DN om att Mittmedia kanske ska nedmontera lokaltidningarna totalt.

Po Tidholm skriver att nyheter håller på att ersättas av sagor och att framför allt landsbygden drabbas när journalistiken försvinner.

Demokrati som statsskick är beroende av att de röstande medborgarna är upplysta, informerade och utbildade. Annars faller delar av idén med demokratin.

international_newspaper2c_rome_may_2005

Attribution, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=142337

 

NYTT LÄSÅR!

Välkomna till det nya läsåret, alla!

I år kommer jag att ansvara för följande ämnen på folkhögskolan:

Svenska 1

Svenska 2-3

Filmkunskap

I denna blogg kommer jag att lägga upp det material som vi arbetar med. Jag kommer också att skriva om saker som oftast, men inte alltid, anknyter till de olika moment som vi arbetar med i våra ämnen. (Viktigt att veta: allt material läggs inte upp här. Visst material som t.ex. kopierats finns ej digitalt ännu och detta måste man få i sin hand, i fysisk form. Prata med mig om ni missat någon lektion så kan ni få det material ni saknar).

Just nu är bloggen en rullande lista av en himla massa inlägg från de senaste åren. Min plan under året är att organisera sidan så att bloggen bara är en del av den, medan man enkelt och snabbt ska kunna klicka sig fram i en meny för att hitta nedladdningsbart material utan att behöva scrolla så mycket. Återkommer om detta.

the_lake_varpen_in_bollnc3a4s_hc3a4lsingland_sweden