FRAMTIDEN I MIG

Idag har några studerande från min klass i Svenska 3 deltagit i cafésamtal kring en kommande pjäs som Gävle Folkteater ska spela på olika platser i länet: Framtiden i mig.

Jag tycker att det var väldigt givande samtal, och att just ni från Svenska 3 bidrog på ett lysande sätt. Vi upptäckte ju att samtalet, och pjäsen, handlar om frågor om hem, framtid, normer och livsval – och det är ju ämnen vi nyligen har jobbat en hel del med.

Är ni intresserade av att gå och se pjäsen när den kommer till vår del av Gävleborg? Jag tycker att vi ska gå!

Framtiden i mig 2.indd

Bild från Gävle Folkteater

 

ARTIKELSERIE OM NÄTET OCH VÅRT BETEENDE

Så här skriver DN:s kulturchef Björn Wiman idag:

I förra veckan kunde SVT:s ”Uppdrag granskning” i ett viktigt reportage visa konsekvenserna av hur ord påverkar ett samhälle. Inslaget visar bland annat hur Facebook – omtyckt sällskapsrum för miljontals svenskar – har blivit ett nav för hat, hot och groteska våldsbeskrivningar mot framför allt offentligt kända kvinnor. De som anmäler övergreppen till Facebook möts av en automatgenererad hänvisning som meddelar att dessa hot, ofta om mord och grovt sexuellt våld, inte bryter mot företagets ”gemenskapsregler”, som i dag alltmer tycks fungera som ett slags universell tryckfrihetslagstiftning.

Det stora nätföretagets vägran att svara offentligt på frågor kring dessa riktlinjer – och vår acceptans för denna tystnad – är en av vår tids stora skandaler. Nätjättarnas hånfulla hållningslöshet i publicistiska grundfrågor drabbar inte bara de individer eller minoriteter som utsätts för hatet, utan riskerar i längden att bryta ned hela samhällsväven. Om inte ett företag som Facebook, som i dag gör anspråk på allt större delar av vår offentlighet, kan hålla rent ens mot flagranta hot om våld kommer det att slå tillbaka mot alla. Gränser flyttas, hatet normaliseras. Händelserna i Stockholm för några veckor sedan, när en lynchmobb drog genom staden i jakt på personer med ”utländskt” utseende, visar hur det ser ut när näthatet tar klivet ut på gatan.

Facebook och de andra stora nätföretagen har fortfarande möjligheten att rensa upp i detta träsk av sexism, rasism och grova våldshot. Att de inte gör det är obegripligt. I en serie artiklar kommer DN Kultur att belysa tänkbara vägar vidare.

Vi kan inte ha det så här längre.

DN inleder alltså en artikelserie som ska belysa hur Facebook och andra digitala samlingsplatser bemöter den stegrande vålds- och hotkulturen som sprids över nätet.

Den första artikeln, “Gräsrötter i kamp mot näthatet” berättar bland annat för oss att Facebook och Instagram har algoritmer som gör att det knappt får någon verkan alls om en person anmäler ett inlägg, en bild etc. – man behöver vara många för att algoritmen ska plocka upp det. Det är dessutom så att vissa saker (bilder på ammande kvinnor har varit ett omdebatterat exempel) ofta tas bort direkt, medan grova personliga kränkningar tillåts ligga kvar.

Eftersom sociala medier på många sätt är våra vardagsrum idag så är det verkligen fasanfullt vilken dålig och hotfull stämning vi tillåter prägla detta vardagsrum. Vad ska vi göra, tycker ni?

social-media-tree

 

 

SVENSKA 1: RETORIK

Nu börjar vi att arbeta med retorik i Svenska 1!

Under ett antal veckor arbetar vi med de verktyg retoriken kan hjälpa oss med. Arbetet mynnar så småningom ut i att ni håller ett varsitt, kort, tal. Talet ska antingen vara argumenterande eller informerande.

Syftet med momentet är tudelat:

  • Att lära sig verktyg, tips, strukturer och strategier för att framföra ett övertygande tal.
  • Att bli medveten om retorikens verktyg och verkningsmedel för att bli en mer kritisk mottagare av information.

Materialet hittar ni här:

RETORIK (kompendium)

RETORIK 1 (PP)

houghton_ec65-p93165-665v_-_the_vocal_organ2c_illustration

By Owen Price (author) [Public domain], via Wikimedia Commons

KLUMPEN NORRLAND

Angående vårt projekt i Svenska 3 som handlar om Norrland:

Idag publicerades en debattartikel på DN Debatt där författaren Paul Sundin är upprörd över hur hela det stora landområdet norr om Dalälven ofta klumpas ihop som “Norrland”. Han menar att det är stor skillnad mellan olika delar i det som kallas Norrland, och undrar om det är okunskap som gör att väderleksrapportören kan säga “i Norrland blir det regn”, eller att någon kan säga att en annan har en “norrländsk” dialekt. Gör vi detsamma med de södra delarna av landet – kallar Götaland och Svealand för “Sörland”?

Vad tänker du om detta?

norrland_karta_-kommuner

INTERNET DELAR! (GRAMMATIK)

För några inlägg sedan presenterade jag kritiska åsikter om hur internet har utvecklats. Där lyfte flera skribenter fram hur internet har hägnats in, kommersialiserats och blivit avgiftsbelagt – när det skulle vara öppet och fritt.

Låt mig komplettera bilden med några exempel (bland många miljoner!) på hur ideella krafter använder internet som ett medel för att gratis dela hederlig kunskap. I detta fall handlar det om grammatik och kunskap om det svenska språket:

Grunderna i svenska språket.

Wikipedia om grammatik.

Digitala spåret.

Varför säger man så? (folkbildningsnätet).

 

SVEP: VETENSKAP

Jag gjorde ett kort, snabbt svep på några tidningars förstasidor och hittade ett flertal artiklar som alla bygger på något slags vetenskap eller genomförd studie. Det säger något om vilken viktig roll vetenskapen spelar i våra liv, eller hur?

Nästan hälften av svenskarna sparar pengar hos en storbank, trots att de inte får någon ränta på det (Aftonbladet).

Radioaktiva ämnen har läckt ut i New Yorks grundvatten, och ökat radioaktiviteten med 65000% (Omni)

Bara de privata asylboendena ger minst 150 jobb i Hälsingland, och blåser liv i föreningar och organisationer. Migrationsverket har fakturerats för 200 miljoner (Hela Hälsingland).

Statistik från mätsensorer på spelarna en av förklaringarna bakom Bollnäs GIF:s idrottsliga framgångar den senaste tiden (Hela Hälsingland).

Det fanns (antagligen) bofasta samhällen i Norden redan för 9200 år sedan (SvD)

Invandring är den viktigaste frågan när man frågar den svenska väljarkåren (DN)

Vårdpersonal och lärare de yrken med störst behov av personal i den närmaste framtiden (GP)

HUR MÅR INTERNET?

“Utbudet på internet har homogeniserats och öppna platser har kommersialiserats”.

Så skriver Isabel Hadley Kamptz i SvD idag. Hon skriver om vad internet kunnat vara, och att vi alla är ansvariga för vad det nu har blivit: ett inhägnat, gentrifierat område, likt en shoppinggalleria där olika små segregerade grupper sitter och trollar mot varandra. Internet som skulle vara demokratiserande, öppet och fritt!

Hennes artikel är en del i större artikelserie om just internet och vår plats i en värld med internet. Läs – det är hyperintressant!

shopping2_big

 

MUSEUM UNDER VATTEN

Bilderna från undervattensmuseet på Lanzarote fascinerar många. Där har man sänkt ner statyer till havets botten, och som besökare får man vackert ta på sig simfötter och snorkel för att beskåda konstverken (nejdå, de kan också ses från ovan ytan, antagligen som fotografier).

Om detta undervattensmuseum skriver Svenska Dagbladet idag. Det är också från deras artikel jag hämtat bilden nedan. Är konstverken kritiska mot vårt sätt att behandla miljön och varandra, tro? Följ länken och se fler bilder.

0e3e988f-ea73-4aa5-be4c-cf24f7434461

 

SAMEBYN VANN I TINGSRÄTTEN

Via en nyhetsapp får jag reda på utslaget i en viktig rättegång där domen föll idag.

Girjas sameby har, via en dom i Gällivare tingsrätt, fått ensamrätt till jakt och fiske på samebyns område. Detta är en rättslig fejd mellan samebyn och den svenska staten som pågått sedan 2009, men konflikten är betydligt äldre än så.

I Svenska 3 har vi ju arbetat med begreppen hem, hembygd, min plats etc. Vi har talat om regionalpolitik, storstadsnorm och mycket annat. Vi har också, denna gång via Maxida Märak, också tagit del av, och diskuterat, politiska och sociala frågor ur ett samiskt perspektiv. Denna dom är ett av många exempel på kampen om marken och rätten att bruka den.

budkavle-112_350px_a8c581a0-78d3-4a84-87a2-2777d89396c5

Bild från Sametinget, https://www.sametinget.se/49813, där man också kan läsa vidare om en samisk vädjan till FN att stoppa gruvprospekteringarna i bland annat Girjas sameby.

SVENSKA 1: TOVE JANSSON OCH BARNKULTUR

I Svenska 1 börjar vi nu att runda av momentet om Tove Jansson och barnkultur. Det gör vi genom att se en långfilm som ni sedan skall skriva en kort text om.

Filmen vi ser heter Fantastic Mr.Fox (2009). Den baseras på en barnbok av Roald Dahl, men är ganska fritt bearbetad av filmens skapare: Wes Anderson.

Vad ska er text handla om? Jo, ni skall diskutera huruvida det är en bra idé att låta barn se filmen. Är den bra för barn? Är den inte det? Motivera era åsikter och tankar. Några komponenter i berättelsen pekade vi på som intressanta att diskutera (men ni kan så klart diskutera annat också):

Budskap.

Vilka förmågor och egenskaper lyfts fram som ideal?

Könsroller och andra normer.

Är den underhållande och stimulerande?

Ton/tempo/stil.

“Opassande innehåll”: (svordomar, våld etc.)

maxresdefault