KONSEKRATI?

Ekonomen Mikael Holmqvist skriver en artikel i DN där han konstaterar att allt fler människor i Sverige kodas som funktionsnedsatta. Enligt en studie av tidningen Dagens Arena rör det sig om en tredjedel av de arbetssökande på arbetsförmedlingen. Dagens Arena kallar denna grupp för “en ny samhällsklass” och menar att de många gånger, när de väl får anställning i Samhall eller annanstans, kan ha oerhört hård arbetsbelastning.

Mikael Holmqvist är orolig. Det kan väl inte vara så att man för lätt kodar en arbetssökande som funktionsnedsatt för att den ska kunna få jobb på Samhall (för att få arbeta där måste du ha en sådan kod)?

Holmqvist, och Dagens Arena, menar:

”Att bli kodad som funktionsnedsatt är alltså högst relativt. Det är inte avhängigt ditt medicinska tillstånd, utan beror ytterst på vilka krav arbetsförmedlaren anser att den omgivande arbetsmarknaden ställer i relation till din kropps fysiska och psykiska funktioner.”

De menar alltså att ökningen av kodade funktionsnedsatta inte beror på att fler faktiskt är det, utan på att arbetsmarknaden blivit stelare och trängre, att den inte tolererar avvikelser på samma sätt längre. Den ställer stora krav på sociala, estetiska och kommunikativa förmågor, och är inte längre lika öppen för människor som avviker från normen.

Holmqvist blev häromåret uppmärksammad för en bok han skrev om Djursholm, ett område utanför Stockholm där inkomsterna är mycket höga, och där näringslivstoppar och politiker bor i hög grad. Han menade att i detta samhälle – Djursholm – är inte kunskaper, kompetens eller formella meriter som utbildning det viktiga. Det viktiga är att man fungerar väl i det sociala, kommunikativa och estetiska sammanhanget. Man ska passa in och vara omtyckt, helt enkelt. Här är en diagnos som dyslexi inte alls ett problem, som det tyvärr kan vara i andra delar av samhället. Det viktiga i detta slags samhälle är hur du fungerar socialt och kommunikativt, att du passar in, är en härlig sparringpartner i det sociala livet.

Detta slags samhälle, där sociala, kommunikativa och estetiska förmågor (var talför, social, härlig, hälsosam och snygg) är viktigare än formella meriter och kunskaper (ha utbildning, erfarenhet) kallas Holmqvist för en konsekrati.

Konsekrati utpekades också som ett nyord av språktidningen under förra året. Holmqvist menar att ett konsekratiskt samhälle har låg acceptans för människor som avviker från en social norm eller standard. I en konsekrati blir det svårt att få jobb och makt i samhället om du inte briljerar och passar in socialt och estetiskt – att du är kompetent och kunnig spelar mindre roll. Det konsekratiska samhället är därför mycket normstyrt och otillåtande, menar han, och det gynnar fåtalet och missgynnar flertalet.

Holmqvist är oroad över den ökande kodningen av människor som funktionsnedsatta. Håller hela samhället på att bli mer likt Djursholm, mer konsekratiskt? Det handlar om att passa in, och det är inte lätt.

280

 

 

 

 

ÅRETS NAMNRAKET: SAGA

Varje år sammanställs en lista över vad barn som föds i Sverige får som tilltalsnamn. Språktidningens språkblogg skriver om årets resultat HÄR. Namn är ju oerhört könsstereotypt belastade. Det talas om pojk- och flicknamn, och det är få namn som lyckas nå en bred acceptans av könsneutralitet. Robin, Kim, Lo m.fl. har däremot lyckats med det.

Topp-5 för “flicknamn”:

  1. Elsa
  2. Alice
  3. Maja
  4. Saga
  5. Ella

Topp-5 för “pojknamn”:

  1. William
  2. Lucas
  3. Liam
  4. Oscar
  5. Elias

De flesta av dessa namn har varit populära, och befunnit sig i toppen i flera år. Språkbloggen vill däremot lyfta fram “Saga” som har stigit som en raket i popularitet, från plats 21 till plats 4. Man menar att detta har att göra med protagonisten i den populära svensk-danska TV-thrillern Bron. Hon heter nämligen Saga.

Är det så att vi influeras av populära TV-serier och andra kulturella fenomen när vi namnger våra ungar? (märk också att “Elsa”, det populäraste namnet, också är namnet på protagonisten i den populära barnfilmen Frost).

3887763339

Saga Norén i Bron. Foto: SVT

KVINNOR MER KULTURELLT AKTIVA ÄN MÄN

Idag presenterar Myndigheten för kulturanalys en studie där man tittat på den svenska befolkningens kulturaktiviteter. Undersökningen bygger på enkäter som skickades ut under 2014. I undersökningen har man både tittat på hur ofta människor själv utövar kultur (skriver, målar etc.) och hur ofta man konsumerar kultur (bio, teater, läser etc.).

Siffrorna visar tydligt att kvinnor ägnar sig åt kulturella aktiviteter i högre utsträckning än män. Bara i en kategori är män mer aktiva än kvinnor: onlinespel.

original

(Grafik från DN: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/kvinnor-mer-kulturellt-aktiva-an-man/)

På Statens Kulturråd uttalar man sig så här om siffrorna:

“Kultur är makt och att fördela den på ett klokt sätt är jätteviktigt. Vi har sett att man ärver sina kulturvanor från föräldrarna. Därför satsar vi på att nå barn och unga så att de kan komma in i kulturens värld och bryta det sociala arvet, säger Staffan Forssell, generaldirektör för Statens kulturråd.”

Vi vet redan att män och pojkar läser mer sällan än kvinnor och flickor. Denna studie pekar ju på att detta förhållande gäller all sorts kultur (utom tv- och datorspel). Hur ska vi tänka kring detta? Vilka problem kan detta innebära? Vad beror det på? Vad ska vi göra åt detta?

 

 

SVENSKA 3: MIN PLATS, MIN ORT

I Svenska 3 arbetar vi under januari med ett moment som handlar om de platser vi kallar för “hemma”.

Varför känns den platsen som hemma?

Vad krävs för att något skall bli ett hem?

Om vi känner oss hemma någonstans – hur påverkar det vår syn på andra platser och andra människor?

Vad är det bästa med din plats, din ort? Det sämsta? Vad behöver göras?

Senare i vår kommer vi att återvända till detta ämne, och ni kommer då att göra ett större arbete. Dessa första veckor ägnar vi oss åt förberedelser. Vi kommer att läsa texter, se filmer, diskutera bilder och arbeta med olika uppgifter.

Kompendiet för detta moment kan du ladda ner här:

Min plats min ort

 

 

ORDSPRÅK

Bättre fly än illa fäkta

Som man bäddar får man ligga

Ingen rök utan eld

Känner du till betydelsen av dessa ordspråk?

I en artikeln “Ordspråken vägrar dö ut” kan du läsa om de dryga 10 000 ordspråk som idag finns samlade. Till viss del är det mest äldre som använder mycket ordspråk i det dagliga talet, men unga gör det också, ibland utan att tänka på det. De flesta använder t.ex. ordspråket “först till kvarn” utan att ens tänka på att det är just ett ordspråk.

Du kan också testa dina kunskaper i ett quiz. Vet du vad ordspråken betyder?

0061-5

MÅL I MUN

Lokaltidningarna i Hälsingland har i sin webtidning samlat ett antal artiklar, klipp och intervjuer med det gemensamma namnet “MÅL I MUN“. Det handlar alltså om dialekter. Speciellt fokus har de givetvis på hälsingedialekterna. Här finns mycket både roligt och intressant att ta del av. Några exempel:

Här kan du läsa om de olika ord- och grammatikböcker som givits ut om hälsingedialekterna. Det talas bl.a. om att det som kanske lever kvar när de äldre orden och uttrycken försvunnit är satsmelodin och vissa andra språkliga egenheter.

Här talar skaparna av Småstadsliv om hur viktig dialekterna varit för att få människor att skratta.

Här diskuteras om huruvida vi alls talar dialekter, och man kan lära sig ett och annat om hur dialekter uppstår och fungerar.

Här skriver den före detta läraren och dialektundersökaren Håkan Franck om hur dialekterna är på väg att försvinna.

Här kan du se exempel på hälsingeord – från A till Ö.

Kan du de dialektala orden? Testa dig själv här.

Här kan man läsa om hur dialekterna bevaras i form av Dialektboken, som snart ges ut.

31

Hur rolig skulle Örjan i Småstadsliv vara utan sin dialekt?