MAKT OCH SPRÅK

När man läser språkhistoria blir det smärtsamt uppenbart att språk befinner sig i relationer av makt, och att den enes bröd är den andres död. Vi behöver ställa oss ödmjuka inför detta faktum, menar jag.

Idag har vi i Svenska 3 sett en film om hur politisk, militär och kulturell makt påverkat och påverkar olika språk. Mycket sevärt, intressant och användbart i era framtida arbeten.

Du ser klippet här.

uncle-sam-i-want-you-to-speak-english_v101_400x

ONOMATOPOESI

När vi läser språkhistoria ser vi hela tiden tydliga tecken på hur språk och kulturer både hålls ihop och ibland dras isär. Klart är dock att likheterna mellan många språk är fler än man ofta tror.

Det lär vara så (det är en vandrande myt) att ett mänskligt ljud är universellt, och används i samma syfte världen över: “sshhh” – det sövande ljudet man utstöter för att lugna ett litet barn. Teorier finns om att ljudet på något sätt liknar ljuden en ofödd bebis uppfattar i den dämpande livmodern, och att det därför ska vara ett lugnande ljud även senare i livet.

Onomatopoesi är dagens ord. Vad har det med ovanstående att göra, då? Jo, onomatopoesi är ljudhärmning, ljudhärmande ord. “Sshhh” är ett ljud i form av ett ord. När vi skriver att en tiger säger “ggrrr” är det också ett onomatopoetiskt uttryck.

Hur beskriver vi människor olika ljud runt om i världen? Är det skillnad på hur man säger att en människa låter när hon skrattar? I Sverige och andra länder i den urgermanska området skriver vi ofta “Ha ha” för att beteckna skratt. I Indonesien lär det vara “Waka Kaka”, och på hebreiska “Cha cha”.

James Chapman är illustratör och har ägnat en hel hemsida åt att illustrera hur människor på olika håll i världen skriver ljud. Det är kul – kolla!

James Chapman – Illustrations of onomatopoeia

tumblr_no0xg1LxCJ1rcljqpo1_500

Illustrationen ovan är hämtad från Chapmans sida.

SPRÅKHISTORIA

Nu har vi startat igång ett arbete om språkhistoria i Svenska 3. Framåt jul har det resulterat i att ni alla har levererat spådomar om hur ni tror att svenskan kommer att se ut 100 år in i framtiden.

Här finns materialet:

SPRÅKHISTORIA KOMPENDIUM

SPRÅKHISTORIA PP

Låt mig avsluta detta inlägg med ett citat ur Äldre Västgötalagen, där lagen inte behandlar dig särskilt väl om du råkar vara en musiker som blir misshandlad:

”Blir lekare slagen, det skall alltid vara ogillt  kan han ej hålla henne-Blir lekare sårad ,en som går med giga eller far med fiddla eller trumma, då skall man taga en otam kviga och föra henne upp på bäsingen (höjd)Sedan skall man raka av allt hår av svansen och sedan smörja den, Sedan skall man ge honom nysmorda skor. Då skall lekaren taga kvigan om svansen. Man skall slå till kvigan med vasst gissel. Kan han hålla henne fast, då skall han ha det fina djuret och njuta av det som hunden njuter gräs .Kan han ej hålla henne fast, have och tåle vad han fått skam och skada. Han bedje aldrig mer om rätt än en hudstruken trälkvinna”

ETT HOT MOT JOURNALISTIKEN?

Idag skriver ett flertal ledare för några av landets största medier att den undersökande journalistiken är hotad. Ett nytt direktiv, som nu utreds i EU, skall vara till för att skydda företags affärshemligheter, men i själva verket leder direktivet till att det blir förbjudet att både publicera och inneha känsligt material och känsliga dokument, menar författarna. de skriver att granskande journalistik ju innebär att lyfta fram dokument och information som någon annan ofta vill fortsätta att hålla hemlig, av den ena eller andra anledningen, och därför är tryckfriheten och journalistiken hotad i och med detta direktiv.

Mycket intressant, och kanske också skrämmande? Läs själv och ta ställning: Håller EU på att skapa lagar för att underlätta för företag, och offrar tryckfriheten i samma slag – eller är reaktionen från författarna av artikeln överdriven?

1406002_granska

 

LITE KÄLLKRITISK GRANSKNING

I efterdyningarna av terrorattentaten i Paris har flera osanningar spridits på nätet. Bland annat har en film på glada, firande pakistanier i London delats över en halv miljon gånger – med en text som påstår att de firar ohyggligheterna i Paris. Detta är en lögn. I själva verket är filmen från juni 2009, och personerna på filmen firar en vinst i en cricketmatch.

DN har slagit hål på den lögnen och några till i den här artikeln.

Besök också gärna Viralgranskaren, som granskar videoklipp, fotografier och information på internet kontinuerligt.

I Svenska 1 har vi nyss avslutat ett moment i källkritik. Med tanke på att hundratusentals människor till synes helt utan bryderier delar och sprider demoniserande lögner på nätet så tycks behovet av sådan undervisning vara stort överallt. Vi fortsätter att vara kritiska!

Kom ihåg den lilla källkritiska devisen:

“VEM säger VAD i VILKET SYFTE?”

Filmen på de firande i London är ju ett bra exempel på information som helt enkelt inte är äkta. Övriga aspekter att bedöma information efter är, som ni kanske minns; tid, beroende och tendens.

kolla_transp_gra

KRIMINALFILM, FILM NOIR OCH BERÄTTARTEKNIK

I Svenska 1 börjar vi nu att grotta ner oss i filmens värld. Vi kommer att använda film för att diskutera berättarteknik och dramaturgi – hur en historia byggs upp. Under momentets gång kommer vi att se filmer, läsa berättelser och diskutera dem. Det hela avslutas veckan innan jul när ni lämnar in en filmanalys där ni granskar hur en film byggs upp.

Till vår hjälp har vi inledningsvis ett kompendium och en PP-presentation. Nedan kan du ladda ner dessa filer. Tänk på att kompendiet också innehåller kopierat material, så den digitala versionen du hittar här är inte fullständig. Vill du ha det fullständiga behöver du söka upp mig, eller plocka upp ett kompendium på katedern nästa lektion.

DRAMATURGI PP

KRIMINALFILM KOMPENDIUM2

VAD KAN VI LÄRA OSS AV ZOMBIERNA?

Det har ju sedan ca: 15 år tillbaka gått en zombievåg genom populärkulturen. Den tycks bara öka i hastighet. Inte bara TV och film, utan också träningsappar och publika zombie walks ökar i popularitet. Varför tilltalas så många av dessa människoätande levande döda?

Litteraturvetaren Jerry Määtää har forskat på världens undergång i film och litteratur, och i en artikel i Aftonbladet skriver han så här:

“Men hur kommer det sig att vi blivit så bitna av zombien? Vilken funktion fyller den? Kanske är det så enkelt att zombien lyckas fånga vår tids rädslor.

Om det är något som utmärker vår tid är det att de stora hoten mot vår civilisation är så abstrakta: terrorism, finanskriser, pandemier och klimatförändringar.

Med zombien kan vi projicera vår oro på något av det mest konkreta vi kan tänka oss – ruttnande människokroppar som vill äta upp oss – samtidigt som vi genom fiktionaliseringen, att vi vet att monstren är påhittade, kanske också lyckas avväpna vår rädsla.

Möjligen rör det sig dessutom om en längtan efter det kroppsliga och påtagliga i en tid som i så hög grad präglas av det digitala, eller att zombieberättelserna gestaltar vår rädsla för identitetsupplösning.”

Det är intressant, tycker jag, att t.ex.en larvig zombiefilm kan säga något fundamentalt om oss människor. Sådan är kulturen. Nu får vi tänka på detta, vi som emellanåt bänkar oss framför de framhasande zombierna: gör vi detta för att projicera vår oro för världens konflikter? Känns det skönt att förvandla stora och komplexa problem till en levande död på tv-skärmen? Är detta en befriande stund vi gott kan unna oss, eller bör vi vara oroliga för vad det gör med oss?

En stillbild ur Dawn of the Dead (Romero,1978), där de hjärndöda zombierna släpar sig runt i shoppinggallerian i en tydlig samhällskritik – som konsumenter är vi människor zombies?