ALLHELGONAHALLOWEEN

Ja, nu till helgen är det dags. Vår gamla tradition ‘Alla helgons dag’ möter ‘Halloween’ samma helg (det händer ju rätt ofta, eftersom Halloween är den 31 okt, och allhelgona mellan 31 okt- 6 nov).

Det kommer att debatteras i hemmen om hur man ska ta ställning till denna helg. Gamla hederliga allhelgona, där vi tänder ljus för de döda, talar om de döda i en vördnadsfull helg av vaka, eller det “nya” Halloween, barnens kanske glättigaste kommersiella högtid? Nu är det inte riktigt så enkelt. Läs mer om detta i denna artikel, vetja.

Om jag får tillåta mig att vara lite essäistisk: Vi blandar ju dessa högtider rätt friskt i Sverige. Jag tror och tänker mig att många gärna klär ut sig till zombie och fiskar gratis godis, men att man också samma helg minns de döda med tända ljus och ett litet större allvar. Tittar man i filmens värld så dyker den gamla klassiska skräckisen Halloween (1978) upp, givetvis. Lite intressant är då att den svenska titeln på samma film är “Alla helgons blodiga natt” – man har alltså bytt högtid, men lagt till lite av skräck och blod där. En blandning, således. Ett klassiskt, beprövat, lagom, recept. Är det att föredra?

I Mexico drar man istället igång med ‘De dödas dag’, festar och klär ut sig i en hyllning till de döda istället för att skrämmas av dem.

Yorubafolket i Nigeria firar i juni ‘Egungun’. Där klär man (ja, det är männen) sig i uttrycksfulla kostymer och masker som gärna tas i besittning av anrika förfäder, och när dansen drar igång besöker de döda förfäderna således sina ättlingar i en vild dans och hyllas också för sina gärningar.

Jag har också, på grund av aktuella händelser bland bekanta, i dagarna återigen påmints av hur olika man behandlar döden – både den som nyss inträffat och den som skett för länge sedan – i olika kulturer, men också hur lika varandra ceremonierna ofta är. En skiljelinje upplever jag själv är ofta hur man förhåller sig till begravningsceremonien. Är det en tyst, laddad, och sorgen tillställning – eller en fartfylld, energirik fest för minnet av den döda? Här tror jag att vi alla skulle behöva vidga vyerna: för förståelse och kunskap kan man bland annat finna i mänsklig kultur, och då är högtider om döden något som verkligen förenar.

Egungun i Nigeria

Día de Muertos i Mexico.

Alla helgons dag i Sverige

Halloween i Filippinerna

Bus eller godis, på gång i USA

Advertisements

DEN SVENSKA ARBETARLITTERATUREN

Under momentet om modernismen pratade vi i Svenska 3 alltför flyktigt om proletärlitteraturen, eller arbetarlitteraturen. Samtidigt som de modernistiska idéerna var i högsta grad levande i Sverige så var vi faktiskt ganska unika i världen med vår framträdande arbetarlitteratur. Detta var litteratur av arbetare, för arbetare, och nådde nya läsarskaror som böcker sällan gjort tidigare. Moa Martinsson, Vilhelm Moberg och Ivar-Lo Johansson är bara några författare som bör nämnas.

UR har i sin serie “Hej Litteraturen” ett helt avsnitt om just arbetarlitteraturen. Det är mycket sevärt och ni kan se det HÄR.

LITET KLIPP OM ATT SKRIVA ESSÄ

Det är dags att borra ner sig i essäskrivandet i Svenska 3. Idag börjar ni spåna och planera era utredande essäer. Jag har tidigare pratat om att visa en liten film om essäskrivande, men har nu ändrat mig. Idag vill jag att alla ska få tid att börja tänka kring sin essä – sedan kommer höstlovet.

Därför publicerar jag istället filmen här. Det är en lärare som skriver en essä, och vi får följa med i tankegångarna. Det är lärorikt, och följer också min idé om att planera en essä väl (gärna med mindmap eller block) innan man börjar skriva. Se och använd det som passar, vetja! Om man sedan uppskattar ämnet läraren skriver om, eller hans humor, är en annan femma.

KLIPP OM KÄLLKRITIK

I Svenska 1 jobbar vi med källkritik, och ni skall om några veckor skriva en granskande text där en debattartikel eller en wikipediaartikel sätts under er kritiska lupp. På tisdagslektionen såg vi ett par korta filmer om källkritiskt arbete, som utgår ifrån att man får följa med journalisterna på viralgranskaren.se när de granskar olika fall.

Vi såg ett avsnitt där de studerar äkthet hos en källa. De hittar en påhittad debattartikel, skriven av en ung man som driver flera påhittade webtidningar. Du ser avsnittet här.

Vi såg också ett avsnitt där de granskar en bild som delades flitigt på sociala medier. Även denna bild var oäkta och en bluff. Du ser det avsnittet här.

Det finns fler avsnitt i serien. Klicka här om du vill se ett avsnitt där de använder verktyget “tid och rum”. Klicka här om du vill se avsnittet om källor som drivs av partiska röster.

KORT KULTURSVEP

Idag skriver Svenska Dagbladet om den gamla åttiotalsklassikern Tillbaka till framtiden (1985). När karaktärerna i filmen reser till framtiden är det nämligen just denna dag – den 21 oktober 2015 – som de reser till. SvD går lite skojigt igenom om dagens datum infriar åttiotalets förväntningar – vad blev verklighet?

De publicerar också några bilder ur fotografen Eric Pickersgills fotoserie Removed. Den skildrar hur sorgliga vi blivit när vi börjat umgås mer med våra telefoner än med varandra. Väl värt ett besök.

FAKTARESISTENS, DEL 3

Poeten Aase Berg, sedan ett antal år bofast i Hälsingland, skriver idag i DN en text som heter: “Därför biter inte förnuftet på människans känsloliv”. Inga tydliga angivelser pekar på att den är en del av artikelserien Faktaresistens, men när man läser den så blir det uppenbart att den berör ämnet.

I texten, som för många säkert kan vara provocerande, går hon till angrepp mot oförnuftet genom att angripa t.ex. gudstro och new age. Hon kritiserar också den jungianska synkronicitetstanken – idén om meningsfulla sammanträffanden – och menar att den är populär just för att den sätter individen i centrum. Det finns en egoism och en narcissism i tron på dylika ting, menar Berg.

Till slut hamnar hon i att slå ett slag för psykoanalysen som medel för kunskap: “mer djuplodande och samtidigt objektiva metoder har jag sällan stött på. Inget positivt tänkande-pjosk där inte. Inga egopeppiga affirmationer.”

Läs, tänk och tyck till. Håller ni med om Bergs påståenden?

CITATTEKNIK

*trumvirvel*

…citatteknik!

Idag har vi i Svenska 3 gått igenom grunderna för citat, källhänvisning och referens. Det är inte helt lätt att minnas alla detaljer, så här kommer PP:n.

PP Citatteknik

Här finns den som PDF:

PDF Citatteknik

Eftersom detta med citatteknik är superviktigt för alla som vill skriva texter som kan granskas, så kommer vi även att börja titta på det i Svenska 1 så snart vi kan.

Vår kära vän Einstein fick ju äran att inleda PP:n. Här låter vi istället en annan vän, den indiska författaren Arundhati Roy, få glänsa med ett citat:

PS. Läs Arundhati Roys roman De små tingens gud – för guds skull! DS.

FAKTARESISTENS, DEL 2

I del två i DN:s artikelserie om källkritik, kunskapsförakt och digital information skriver Anders Mildner bland annat om några forskningsrön. Brendan Nyhan från Dartmouth College har visat: “att fakta inte spelar någon roll när det gäller politik. I Nyhans resultat märks bland annat att människor som trodde att massförstörelsevapen hittats i Irak blev stärkta i sin uppfattning efter att ha läst tidningsartiklar som bevisade motsatsen.”

Mildner skriver vidare om hur vår tid präglas av polarisering, alltså att olika läger håller allt hårdare fast vid sina åsikter, och deras åsikter dras allt längre ifrån varandra. För vår kunskapsinhämtning har det inneburit att många tyvärr bara letar efter fakta som stärker den egna ståndpunkten, och när något dyker upp som utmanar den egna åsikten så viftar man bort det som ‘propaganda’ från motståndarsidan. Man kan alltså bli stärkt i sin egen åsikt även när man ser bevis på att den inte stämmer.

Är det verkligen så illa ställt med oss? Känner ni igen er i detta?

Tvivel, tänker jag ibland, är ofta en sundare utgångspunkt än övertygelse. Många håller inte med mig. Då borde jag nog lyssna extra noga på dem!

ÅRETS NOBELPRISTAGARE: SVETLANA ALEKSIJEVITJ!

För en dryg timme sedan annonserade den svenska akademiens ständiga sekreterare, Sara Danius, ut årets nobelpristagare i litteratur: den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj. Aleksijevitj skriver i en genre som är ett slags hybrid mellan journalistik och fiktion. Vissa kallar det för reportage, andra för ren fiktion.

Redan i lördags publicerade DN en artikel där man lyfte fram Aleksijevitj och det känns som om de liksom hoppades lite på att just hon skulle vinna.

Här kan man läsa en intervju som SvD gjorde med Aleksijevitj 2011.

Kaj Schueler har skrivit en text om hennes författarskap som man också kan läsa hos SvD.

Personligen har jag inte läst Aleksijevitj, men tänker då se till att göra det snarast. Idag peppade jag idag upp inför nobelpristillkännagivandet genom att titta på tidigare nobelpristagares föreläsningar. En sticker ofta ut för mig: Harold Pinter, som vann priset 2005, kunde inte delta på prisutdelningen då han var under behandling av sin strupcancer. Istället spelade han in sitt tal och det visades upp som film. I föreläsningen sitter han i en rullstol, med en filt över benen, och stirrar kameran rakt in i vitögat och levererar en skoningslös text som alltid får mig att frysa. Du kan se hans föreläsning här.

Grattis, Svetlana Aleksijevitj! Jag ser fram emot att läsa.

FRAMTIDENS KULTURVANOR (OCH NÅGRA AV LANDSBYGDENS UTMANINGAR)

Myndigheten för kulturanalys har genomfört en omvärldsanalys på uppdrag från regeringen. Analysen skissar upp hur våra kulturvanor kommer att förändras inom de kommande 5-10 åren. De identifierar fem trender, som Dagens Nyheter sammanfattar så här:

“- Ett mer heterogent samhälle där t ex urbanisering och ökade inkomstklyftor ger olika förutsättningar för kulturvanor

– En mer deltagarstyrd kultur där digitaliseringen gör att fler kan delta och påverka kulturen

– Ett bildsamhälle, där en förmåga att tolka bilder kommer att vara nödvändig

– Kultur som målgruppsanpassas och utformas baserat på dataanalys

– Filterbubblor och individanpassning av utbudet på internet, vilket gör att man får den typ av information och kultur som man redan känner till.”

(Dagens Nyheter 2015-10-07)

Intressant för oss på landsbygden är också att analysen pekar på att framtiden kommer med ökade klyftor – inte bara mellan fattiga och rika och unga och gamla, utan också mellan stad och landsbygd. Detta är knappast något nytt, men analysen pekar på att den trenden håller i sig. Områden och regioner som avfolkas tappar ekonomiskt och så kommer nedskärningar inom kulturen som ett brev på posten. Utvecklingen av bredband anses vara särskilt viktig vad gäller möjlighet för människor på landsbygden att ta del av kultur, sägs det i analysen.

Hur ska landsbygden möta dessa utmaningar? Utan en rik kultur görs ju vår pyttelilla del av världen fattigare. Vad ska vi hitta på, tycker ni?

(PS. Det finns också en utbredd syn på, och en bild av, landsbygden som tyvärr är ganska missvisande – åtminstone om du frågar undertecknad. Testa detta själv: Bildgoogla “landsbygd” och se vilka slags bilder som dyker upp. Där är idel vackra, tomma landskap, kossor och röda timmerhus. Knappt några människor, knappt någon aktivitet. Detta är bilder vi känner igen, och förknippar med landsbygden, men ett problem är ju att de bara representerar en liten, liten del av den. Följden kan bli att bilden av landsbygden blir så mycket mindre och fattigare än vad den egentligen är. Skulle inte landsbygden också kunna gestaltas med exempelvis bilderna nedan?. DS.)