ÄNTLIGEN! SERIE OM FAKTARESISTENS OCH KONSPIRATIONSTEORIER

Detta är efterlängtat och oerhört viktigt! DN inleder idag en serie artiklar och texter om faktaresistens, konspirationsteorier, kunskapsförakt och sektliknande grupper på internet. Tyvärr verkar vi leva i en tid där allt fler vägrar att ta till sig fakta och reell kunskap eftersom kunskapen då kan ifrågasätta deras åsikter och världsbild. Några konkreta exempel ur aktuell debatt:

  1. Den 29 augusti höll Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sitt årliga sommartal i Sölvesborg. Där menade han att vårt land, som en gång varit så tryggt, nu hotas av “sprängdåd och skjutningar snart nog varje dag”. När det visade sig att det inte finns något som helst stöd för det påståendet i forskning (istället är det färre människor nu än på 90-talet som utsätts för grovt våld, och människor upplever sig som mindre rädda nu än förut), så stod Åkesson fortfarande fast vid sitt påstående, trots att klara fakta pekar på motsatsen. Samma parti (SD) har också lämnat in en motion (Motion 2014/15:2903) om att man vill att folkbildningen ska begränsas. Detta gäller alltså även t.ex. folkhögskolorna. I motionen vill SD att all statsfinansierad folkbildning ska: “stärka vårt lands interna sammanhållning och nationella gemenskap”, och man skriver sedan: “Mot bakgrund av detta bör allt statligt stöd till mångkulturalistiska verksamheter, även inom ramen för folkbildningen, dras in”. Folkbildning måste alltså, enligt SD, syfta till att stärka ett diffust begrepp som “nationell gemenskap” – annars ska den inte få stöd. För en människa som vill arbeta för bildning, fri kunskap och öppenhet är detta förslag mycket skrämmande.
  2. På den senaste tiden har påhittade berättelser om fotografier spridits över internet. Rykten har spridits om att flyktingar på en bild är IS-anhängare som slåss med tysk polis, och att flyktingar på en annan misshandlar tiggare. I själva verket visar det sig, när Metros Viralgranskaren går till botten med bilderna, att bilderna är hämtade från helt andra platser och helt andra tider. Någon har alltså börjat ljuga om bilderna, och tusen och åter tusentals har hakat på, och spridit dessa falska rykten runt på nätet. Resultatet blir ju att flyktingar som grupp demoniseras.
  3. När den förra regeringens utbildningsminister Jan Björklund öppnade upp för att införa betyg för elever i fjärde klass blev det ett ramaskri i debatten. Vissa forskare menade att det fanns vetenskapligt stöd för detta, medan andra forskare menade att inget stöd alls finns för detta. Fortfarande präglas debatten av åsikter som baseras på personliga upplevelser och övertygelser, istället för fakta. I maj publicerade 18 forskare en debattartikel där man uppmanade politikerna att basera politik på forskning istället för antaganden och åsikter.

Det har blivit svårare att vara duktig på källkritik. Det florerar också väldigt mycket desinformation, rykten, fördomar och ren propaganda på nätet och annanstans. Vad kan vi göra? Lära oss källkritik! Läsa DN:s artikelserie och själva ta ställning till vad som skrivs. Läsa nyheter från kompetenta nyhetsförmedlare. Just nu tar allt fler avstånd från alla etablerade medier med övertygelsen om att något slags konspiration med ett toppstyrt etablissemang finns – kvar finns åsiktsspridning i internets dunkla vrår. Givetvis ska maktinstanser granskas, och de skall granskas hårt – kanske framför allt journalister och mediehus – men om vi alla helt slutar att ta del av etablerade medier så har vi inte gjort detta för att vi är kloka och kritiska, utan kanske för att vi vill bli mer okloka och inte få våra åsikter kritiserade och utmanande av andra perspektiv eller av ren kunskap.

En bra början: Metros VIRALGRANSKAREN granskar påståenden som sprids på nätet. Där kan man också lära sig om hur man blir en bra källkritiker och viralgranskare.

Sveriges Radios program MEDIERNA granskar journalister och media hårt. De väljer att läsa och att läsa kritiskt – inte att sluta läsa.

I DN:s serie kan man också läsa om några vanliga konspirationsterorier.

TILLÄGG: Vi kan idag också läsa om att samhällsmagasinet “Studio 1” i P1 har fällts i granskningsnämnden. Granskningsnämnden är en del av myndigheten för radio och tv och sysslar med att granska vad som sänds i radio och TV i vårt land. De granskar ständigt på eget initiativ, men privatpersoner kan också anmäla ett program om det är något man tycker varit opassande, kränkande, olagligt etc. Det finns alltså goda instanser för granskning. Men, märk väl: Granskningsnämnden granskar bara vad som sänts i TV eller radio – om någon hetsar på en blogg någonstans finns ingen granskande part. En bloggare som ondgör sig över etablerade medier utsätts sällan eller aldrig för granskning själv, det finns ingen myndighet som granskar bloggaren, men de medier hen kritiserar granskas från flera håll – varje lyssnande/tittande privatperson kan t.o.m. anmäla programmet i fråga.

APAN TOG SELFIE: VEM ÄGER BILDRÄTTIGHETERNA?

En parantesisk, lite lustig, nyhet från vår värld: På ön Sulawesi i Indonesien bor apan Naruto. När en brittisk naturfotograf råkade lämna sin kamera framme var Naruto snabbt där och klickade fram ett gäng självporträtt – selfies. Fotografen har sedan publicerat dessa bilder i en bok med naturfotografier. Nu har djurrättsorganisationen Peta lämnat in en stämningsansökan där de kräver att Naruto ska äga copyrighten till bilderna, eftersom det faktiskt är Naruto själv som tagit dem. De vill alltså få ersättning för att Narutos selfies har publicerats utan hans godkännande. Pengarna skulle gå till att skydda den livsmiljö som Naruto och hans familj lever i.

Godhjärtad kamp, eller billigt PR-trick?

Nyheten kan du läsa här.

Naruto själv verkar glad:

handout_pay-monkey-selfie_44790173

PS. Detta med prepositioner. Märkte ni att jag skrev ön Sulawesi, men i Indonesien. Hur kommer det sig? DS.

REGLER KRING DE/DEM BÖRJAR LUCKRAS UPP (OCH LITE TV-SPEL)

Vi har på lektionerna pratat om hur vi skall stava det pronomen som vi oftast uttalar som “dom”. Regeln är fortfarande gällande: subjekt skrivs som “de”, och objekt som “dem”. Men gränserna börjar luckras upp! Följande kan man läsa i DN:s språkspalt:

Ny tolkning öppnar för de

Håller reglerna för de och dem på att luckras upp? Är det okej att skriva både av de som och av dem som?
Eva

Svar: Det stämmer att språkvården och den grammatiska forskningen har gjort en omvärdering av de/dem som-satser. Numera går båda formerna lika bra att använda.

Kortfattat kan man säga att i meningar som Jag fick den beskriven av de/dem som satt närmast kan de tolkas som objekt i huvudsatsen och bör då skrivas i objektsform: dem. Dessutom har man tidigare betraktat prepositioner som att de ”styr” objektsform, det vill säga att det efter preposition ska vara dem (av dem som).

Numera är det många som snarare tycker att det är frasen de som satt närmast som hör ihop, och då utgör de som subjekt. Om man gör den tolkningen av meningen blir det i stället naturligt att använda subjektsformen de.

Valet mellan de och dem här har ett starkt signalvärde, och många som har lärt sig en regel för att välja mellan de och dem före som reagerar starkt när någon gör ett val som går emot den inlärda regeln.

Susanna Karlsson”

Vi kan också läsa en intressant fråga om vilket genus Playstation och X-box ska ha. Ska vi säga “en” playstation eller “ett” playstation? Hur böjer vi orden när de blir plural: flera playstationar? playstations? playstation? playstationkonsoler?

Vacklande genus för låneord
Jag undrar vilket genus som bör användas på främmande egennamn och hur de böjs i plural.
I det här fallet rör det sig om egennamnen på spelkonsoler: Playstation, X-box, Wii och så vidare. Vi misstänker att genus i första hand rela­terar till vad objektet är i grunden, alltså en spelkonsol och därmed en X-box. I vardagligt språk ter sig dock ibland t-genus mer naturligt: en X-box, men ett Playstation till exempel. ­Gällande pluralformen tänkte vi antingen en ändelse på -ar eller ingen ändelse alls. Alltså antingen flera Playstationar eller flera Playstation.
Dennis Nyh

Det finns inga fasta regler för genus på lånord. Man brukar säga att ord som X-box har ”vacklande genus”; det är vanligt med både en och ett. Det verkar finnas flest belägg för en X-box liksom för en Playstation och en Wii, däremot får man fler träffar på ett Nintendo än på en Nintendo.
Ibland får det underliggande svenska ordet bestämma genus, så konsol kan påverka genusvalet. Man kan också tänka sig att spel är underförstått när det gäller Nintendo, vilket skulle förklara ett Nintendo. Dessutom heter det ju en box och en station – antagligen är det därför man väljer en X-box och en Playstation.
Pluralböjningen är alltid knepig när det gäller lånord. Inte heller där finns fasta regler. En variant är att använda ett böjbart samman­sättningsled, som Play­stationskonsoler.
Anna Antonsson

LITTERÄR GESTALTNING

I Svenska 3 skall vi avsluta momentet om modernismen med två uppgifter: En analys (muntlig eller skriftlig) och en kortare, skönlitterär text. Inför den skönlitterära texten kommer vi att arbeta med grundläggande litterär gestaltning. Hur kan man skriva så att det…känns?

Till vår hjälp kommer vi att ha ett litet häfte med olika textutdrag, samt några klipp ur TV-serier – främst The Wire. De kommer att ge oss många nödvändiga tips om gestaltning och göra oss till bättre författare.

Häftet delar jag ut på måndag. Du kan också ladda ner det här:

LITTERAR GESTALTNING KOMPENDIUM

MUSIKVIDEONS FLIRT MED MODERNISMEN

Musikvideon som genre hade verkligen sin storhetstid under 90-talet. Skivbolagen sålde fortfarande skivor, och musikvideon blev, tack vare TV-kanaler som MTV, VH1 och ZTV, ett utmärkt sätt att marknadsföra band och skivor på. Pengarna strömmade in över regissörer och producenter, och ganska snart började regissörer med höga konstnärliga anspråk att ge sig in i branschen. Musikvideon blev således ett billigt marknadsföringstrick, men också en experimentverkstad för konstnärer som med dyra budgetar skapade nydanande videokonst (till musik givetvis).

Redan The Beatles spelade under 60-talet in musikvideor, men då kallade man dem inte så – istället hette de promotionvideor, och det fanns inget riktigt etablerat medium för just sådana, kortare filmer. När MTV såg dagens ljus 1981 så inleddes en era där musikvideon alltmer skulle ta över från tidigare sätt att marknadsföra musik på. Passande nog var den första musikvideon som spelades The Buggles med Video Killed the Radio Star.

Känner du igen några av 90-talets stora musikvideor?

Idag har musikvideon varit en utdöende art under en tid, men den har också till viss del fått ett uppsving i och med att det idag är så lätt (och relativt billigt) att spela in och redigera en video och sedan slänga upp den på någon videosajt på nätet. Vi ser inte längre de stora, påkostade videorna med höga konstnärliga ambitioner så ofta – snarare fyller de väl en mer marknadsmässig funktion nu: de visar upp bandet, varken mer eller mindre. Men musikvideon lever! Det är fortfarande ett medium som attraherar konstnärer och artister, och fortfarande är den ett medium som flirtar hejvilt med den estetik som föddes under modernismen. Vi kommer att se följande verk under lektionerna i Svenska 3:

Björk – All is Full of Love

Red Hot Chili Peppers – Otherside

Janelle Monae – Many Moons

Kwoon – Lived on the Moon

Modernismen ville ju bryta med de gamla mönstren och skapa nya uttrycksformer. Hur gör vi detta idag? Gör vi det? Hur skulle en musikvideo anno 2015 kunna bryta mot gängse ideal och normer?

LYSSNA PÅ OLIKA SVENSKA DIALEKTER

HÄR hittar ni en liten bank där man kan lyssna på yngre och äldre män och kvinnor från olika delar av landet. En bra insyn i olika dialekter. Flera av de riktigt säregna dialekterna saknas, dessvärre. Lyssna och se om ni känner igen ovanåkersborna! Vi har redan tittat en stund på ett program om dialekten i Överkalix, och vi kommer att göra fler sådana nedslag.

ORSON WELLES OCH VÄRLDARNAS KRIG

I Svenska 3 har vi nu inlett ett litet sidoprojekt, baserat på Orson Welles klassiska radioföreställning. De studerande släpper fantasierna fria och skapar en ny, uppdaterad, modern version av den gamla radiobluffen. Här ska lyssnarna luras!

Detta tål att fördjupa sig i:

Orson Welles var en mycket berömd regissör, manusförfattare och skådespelare i USA under en stor del av 1900-talet. Han slog igenom med en film som av många fortfarande klassas som en av de bästa någonsin: Citizen Kane. Denna film både skrev och regisserade han ensam, och spelade dessutom huvudrollen. Enn sann auteur, alltså (auteur kallade man en filmskapare som hade stort kreativt inflytande, och ofta själv kontrollerade filmens samtliga delar). Han regisserade också en massa dramatik för teaterscenen, och skådespelade i andra regissörers filmer (bl.a. den lite smått fantastiska Den tredje mannen).

Världarnas krig, då? Jo, Welles originalföreställning gjordes bl.a. om i en spansk version 1949, en portugisisk version 1958, för att bara nämna några. 1975 gjordes en TV-film, The Night that Panicked America, baserad på originalföreställningen. Själva originalromanen, The War of the Worlds, författad av H.G Wells 1898, har fått otaliga efterföljare och uttolkare – inom såväl litteratur som film. Senast var en blockbuster med Tom Cruise i huvudrollen, 2005.

Läs boken – den är läskig! För den som vill ha fler tips på liknande litteratur att läsa: Kolla in:

Philip K. Dick

Kurt Vonnegut

H.P. Lovecraft

Stanisław Lem

…och många fler.

SVENSKA 3 – MODERNISMEN

… och i Svenska 3 kör vi litteraturhistoria och riktar in oss på modernismen! Idag började vi med att gå igenom epokens bakgrund och vad som kännetecknar den. Vi tittade på tavlor av Picasso, Magritte och Malevich, och såg en musikvideo av Einstürzende Neubauten.

Materialet ni behöver för detta moment är:

  • PP: Modernismen
  • PP: Litterär Gestaltning
  • Kompendium: modernismen

PP:n om modernismen kan ni ladda ned nedan. PP:n om litterär gestaltning dyker upp framöver. Kompendiet kan man hämta hos mig.

modernismen-pp

Om en månad mynnar momentet ut i att vi genomför en skriftlig uppgift i litterär gestaltning, och en analysuppgift som ni själva väljer mellan att göra muntligen eller skriftligen.

Salvador Dalí, La persistencia de la memoria, 1931

SPRÅKSOCIOLOGI: BASKISKA

Vi talade idag om hur språken baskiska och katalan, som man talar i de spanska regionerna Katalonien och i Baskien, varit kraftigt förtryckta under den långa tid då Franco styrde över Spanien. I denna intressanta artikel kan man läsa om hur det baskiska språket växt sig starkare igen, och hur förtrycket under Franco snarare stärkt den språkliga identiteten. Man kan bl.a. läsa om hur Franco lät klippa av håret på kvinnor som talade baskiska eller katalan för att alla skulle se att kvinnorna brutit mot språklagarna. Tji fick han, för nu växer sig de regionala språken allt starkare, i ett ganska högt tempo.

SVENSKA 1 – SPRÅKSOCIOLOGI

Hej alla!

Idag inledde vi i Svenska 1 ett moment om språksociologi. Vi kommer att fokusera på två områden:

  • Hur formas våra egna, individuella språkbruk?
  • Språk som politisk och kulturell maktfaktor.

Momentet kommer att mynna ut i att de studerande skriver en debattartikel, och undervisning om och övningar i hur man skriver en sådan kommer framöver.

Det material ni behöver är:

  • PP: språksociologi
  • PDF: bli en bättre skribent
  • Kompendium: Språksociologi

PP:n och PDF:en hittar ni här:

pp-spraaksociologi

bli-en-battre-skribent-pdf

Kompendiet delade jag ut under dagens lektion. Om du varit frånvarande och saknar ett kompendium är det bara att komma förbi mig så får du ett.

Jag ser fram emot ett kul moment!