RÄTTEN ATT GLÖMMAS BORT, PT.3: PRINCE

Mannen med de många namnen, Prince, vill inte att något av dem skall figurera på internet över huvud taget. Han har genom åren gjort flera kritiska uttalanden, och nu tycks han igen vilja ta avstånd. Han har raderat sina konton på Soundcloud, Twitter, Instagram, Facebook och tagit bort merparten av alla musikvideor på YouTube.

Har han insett sin rättighet, den gode prinsen? Han lär tidigare ha sagt att internet är passé, och vi får väl helt enkelt se.

Artiklar om detta.

GÖR INTERNET OSS FRIA?

Det är invecklade tider vi lever och navigerar oss fram i. Låt oss stanna upp för en liten stund och belysa vår plats i den moderna, digitaliserade tidsåldern en smula. Internet har sedan dess planeringsstadium presenterats som en gräsrotsrörelsernas och den fria tankens plattform. Internet är ett fantastiskt fundament för demokrati och frihet, heter det i dessa kretsar. Samtidigt  blir de kritiska rösterna allt fler, och kritiken handlar om allt ifrån övervakning, avspärrning, censurering, reklam och pornografi till hur vi förvandlas som konsumenter och medborgare av det digitala landskapet internet erbjuder. Några åsikter och perspektiv i frågan:

På teknikdebatt.se skriver organisationen demoex att internet är ett medel för demokrati, och menar t.ex. att om tillgång till ett öppet internet kan garanteras arabländerna efter den arabiska våren så ligger demokratin för dörren. Ett fritt internet öppnar för demokrati.

Å andra sidan skriver Mikael Nyberg i Aftonbladet Kultur en text han kallar för “Så fick vi våra slavar på internet”. Han visar där hur internet i den form det nu antagit har öppnat för en helt ny, slavliknande marknad där människor arbetar för en spottstyver under de mest osäkra förhållanden, och menar att internet har spärrats av och avgiftsbelagts av gigantiska företag som därmed inte bara begränsar internets demokratiska potential, utan också påverkar oss konsumenter på mycket obehagliga sätt.

Magasinet Onyx vill vända och vrida på frågorna, och fokuserar mest på vår vardagliga konsumtion. Blir den moderna tekniken en frihet eller en fälla? Hur bör vi behandla all den tekniska apparatur vi omger oss med för att den ska möjliggöra och inte begränsa?

Caro Doctorow, författare och debattör av frågor inom integritet, öppen källkod etc., intervjuas här om internet som en kraft för frihet, men talar också om farorna med inskränkningarna av nätets öppenhet, samt farorna med den allt tilltagande övervakningen via nätet.

Jag har under lektionerna i Svenska 3 rekommenderat den brittiska TV-serien Black Mirror, som är en samling dystopiska skildringar av hur vi påverkas av den moderna tekniken.

Det är svårt att navigera!

SvA2: DEN UTREDANDE ESSÄN – ATT SKRIVA ÄR ATT TÄNKA

I Svenska som andraspråk 2 inledde vi idag höstens stora essäprojekt: under de kommande sex veckorna skall vi arbeta med att läsa, skriva, diskutera, lyssna, se film och fundera på frågan om hur arv och miljö påverkar oss i våra liv.

Det är en stor fråga, och ni har många olika möjliga inriktningar eller avgränsningar att välja ibland. Vi kommer bland annat att studera: kön och genus, genetik och epigenetik, ondska och godhet, lycka och olycka etc.

Uppgiften finner ni här, men tappar ni bort kompendiet behöver ni säga till mig för att få den fullständiga versionen.

DEN UTREDANDE ESSÄN KOMPENDIUM

SvA3: SPRÅK, MAKT & STATUS

I svenska som andraspråk 3 arbetar vi nu, fram till vecka 50, med ett fördjupande moment inom språksociologin: Språk, makt och status. Ni ska genomföra ett argumenterande tal och skriva en debattartikel. Dessa argumenterande examinationer ska handla om språk, makt och status på något sätt – syftet med arbetet är att protestera mot något ni anser vara orättvist.

Vi kommer att arbeta mycket med hjälp av ett kompendium som består av många olika slags texter om hur makt påverkar våra språk och vilken status olika språk får. Vi kommer också att diskutera och debattera ämnet.

Jag lägger här upp uppgifterna och kriterierna för momentet. Om ni tappar bort ert häfte behöver ni komma till mig, för de flesta texter ingår inte i den digitala versionen.

SPRÅK MAKT OCH STATUS KOMPENDIUM

Varför skrivs så lite om Stockholm?

Varför skriver inte författarna om Stockholm? Så många bor ju här! Anna Hallberg skriver i DN att Stockholmsskildringar i litteraturen blir allt färre. Dessutom flyttar allt fler författare ut från huvudstaden till mindre orter där kostnaderna för att leva är mindre. Hallberg menar att det bara är bland storsäljarna (T.ex. Jens Lapidus Snabba Cash) som Stockholms miljöer är populära i modern litteratur.

Hur står det till med vår huvudstad? Hallberg talar om gentrifiering, att kulturen monteras ned och priser och hyror skjuter i höjden och tvingar bort kulturarbetare som inte längre har råd att bo kvar. Är det så?

Jag personligen efterlyser unga berättelser om Stockholm. Ungdomars perspektiv på staden. Hassan Loo Sattarvandi är ett bra exempel. Han har skrivit om ungdomars liv i de norra förorterna, med utgångspunkt i Solna. Han skriver kompromisslöst och med ett starkt fokus att berätta unga Stockholmares historier – gärna de unga Stockholmare som inte är uppväxta i de allra dyraste stadsdelarna i vår segregerade stad. Mer sånt! Stockholm behöver få veta hur de unga Stockholmarna upplever sin stad. Skriv en bok!